Jag mår illa, har hållt på att svimma tre gånger idag. Ni vet så att det flimrar för ögonen och tjuter i öronen, balansen vacklar och man måste lägga sig ner snarast annars svimmar man. Mina sår gör ont. Och så känns det som att gallan gör ont, men den är ju borta. Kanske fantomsmärtor eller så gör det ont i närheten. Inte tusan vet jag. Lite butter och osugen idag. Funderade på att åka in till stan, men vad ska jag göra där? Nej, precis. Lyckas jag klättra upp fyra våningar till min lägenhet blir jag väl fast där istället. Nu bäddar jag nog ner mig i soffan resten av kvällen. För min butterhet är det nog ingen som vill ta del av.
Etikett: Illamående
Bara lite halvdöd
Ligger gömd bakom mitt randiga täcke i soffan och kikar lite på tv:n. Dagen var liksom längre än väntat och det är mitt eget fel. Ska berätta för er om hur fantastiskt korkad och envis jag kan vara.
Jag klev upp och åt frukost vid sju idag. Så gjorde jag mig i ordning satt vid datorn med kaffet och vandrade sedan till sjukhuset. Där fick jag vänta länge och sedan tog de MASSA blod från mig. Fem rör för att vara mer exakt. Därefter gick jag direkt till jobb och förberedde lunchen och lunchrusningen. Vid tvåtiden började jag känna mig väldigt matt, yr och illamående. Envisa och korkade jag kämpade vidare. Jag tänkte inte ens så långt att en läsk hade tillfälligt hjälpt mig, nej nej korkad var det här. Strax efter tre var det äntligen min tur att äta efter åtta timmar utan mat och med en massiv blodförlust. (Okej, inte massiv, men är mer dramatiskt så.) Kroppen blev lätt chockad av mat och återhämtade sig inte riktigt, så nu är jag så trött att jag knappt vet vad jag heter. Med det sagt: Godnatt och sov gott, för det tänker jag göra nu. Och var lite klokare än mig, hahha.
Det var längesen
…jag var på caféet och jobbade. Två veckor sedan för att vara exakt. Idag är det dags igen. Just nu känns det inte som att det är med pigga ben jag kommer traska dit. En dålig natt och en mage i kaos är inga bra förutsättningar. Min mage krampar så mycket att man skulle kunna tro att den försöker vinna ett pris i kramp. Jag vill helst ligga i fosterställning och klappa ömt på magen några timmar, men det får jag inga pengar för. Det är dryga två veckor kvar till operationen, sen slipper jag nog detta.
Mamma tycker inte att jag har klagat och gnällt så mycket. Jag tycker jag har klagat hål på mina egna öron. Är liksom trött på att klaga över magont och illamående. Istället säger jag oftast att allt är bra.. Har ju blivit en expert på att ignorera och dölja smärta. När ingen ser tar jag mig åt magen och grimaserar, annars håller jag god min. Men det är kanske typiskt svenskt, vad vet jag. Nu tar jag mig i kragen och går bort med ett leende på läpparna i hopp om en lugn lördag på jobb. Lugnt kommer det nog inte vara, det är både sol och lönehelg, men tiden kommer nog gå snabbt.
Plan B
Gårdagens planer var att efter jobb åka till Vellinge på 20-års kalas. Influensan slog till och mina planer ändrades. Stackars kusin som ligger sjuk istället för att firas, men presenten ligger här och väntar. Istället gick jag hem till Emma och Erik där Jessica och Christian var för middag, melodifestivalen (efter mycket tjat) och en omgång Munchkin. Maten var god, sällskapet trevligt och jag vann spelet. Det var roligare att spela denna gång, vilket inte beror på att jag vann utan på att jag faktiskt förstår spelet.
Idag är jag lite ur balans. Trött, lite illamående och allmänt hängig. Redan igår eftermiddag på jobb började jag få ont i halsen och kände mig konstigt trött. Hoppas att det INTE är influensa utan en helgbugg. Planen att städa och plugga idag kommer inte följas fullt ut. Lite läsning ska allt orkas med, men dammsugaren får stå och slutsatser och diskussioner med intelligent innehåll till hemtentan får nog vänta till imorgon. Det är ju trots allt söndag, visst!?
Hat och tårar blir tillslut uppgivenhet
Egentligen skulle jag sitta på Södervärns krog just nu. Dricka vin och snacka skit med mina vänner. Liksom skratta och ha kul. Vet ni vad jag gör? Ligger på soffan vrider mig av magont och illamående. Försöker muta i mig lite keso med bär. Det är gott, men jobbigt att få i sig. Allt hat mot magen har förändrats liksom sorgen. Nu är det bara likgiltighet kvar. Jag blir bara trött. Och det första jag offrar är mitt sociala liv. Skola och jobb måste gå före och ta min energi. Egentligen borde min hälsa gå först, men jag vill inte låta det påverka mitt liv. Vilket är rätt motsägelsefullt för det är precis det jag gör. Låter det påverka mitt sociala liv och låter mina vänner vänja sig vid att jag ställer in för att jag är dålig. Nu ska jag sova. Lika bra.
Solen skiner himlen är blå…
Massvis med minusar ute och strålande solsken. Deadlinen hölls och reportaget blev skrivet i tid. Kanske inte det bästa jag skrivit, men det får vara så. På senaste har jag mått så jäkla dåligt att jag bara är glad att jag lyckas fokusera korta stunder. När jag jobbar eller är i skolan går all energi åt till att dölja smärta och allt annat dåligt mående, väl hemma kollapsar jag i en liten hög. Igår grät jag av panik när jag insåg att jag var tvungen att äta mer än gjort under dagen. Mitt förhållande till mat är aningens ansträngt just nu. Jag som älskar att äta får nu tvinga i mig portioner mindre än en treårings. Men jag kämpar vidare.
Idag blir det lite pill här hemma i lugn takt. Men först blir det en promenad i solen. Måste ju testa mina nya vinterskor. Framförallt ska jag försöka samla lite energi och mysa med mig själv. Dock vet jag aldrig hur dagen utvecklar sig med tanke på magen.
1:a advent
Jag har bakat idag. Lussebullar. Visst ser de goda ut? Det är de inte. Jag är skitdålig på att baka. Misslyckas varannan gång med jäsningen, så även denna. Själ och hjärta har jag lagt ner på bullarna och snygga är de i alla fall. De kanske får ligga där som prydnad istället. Mitt humör sjönk till botten när jag misslyckades och ungefär samtidigt åt jag middag och illamåendet kom som ett brev på posten. Mitt hopp återstår till plåt nummer två, de verkar ha jäst liiiite bättre och kanske går att äta. Jag ska mysa vidare i soffan en stund till, sen blir det sängen. Sängen är trots allt något av det bästa jag äger. Glad advent till Er!
Vilken dag
Lämnade lägenheten nio imorse och återvände strax före fyra. Så det blev verkligen en heldag för oss. Det blev en del inhandlat och mycket som spanades, klämdes och kändes på inför framtida projekt. Alltid kul med inspiration, så nu blir det en del att klura på och hoppas att pengarna rullar in snart så drömmar förverkligas. Hur som helst så hade jag och Jessie världens mysigaste dag. Och jag var helt slut när jag kom hem. Sov en timme och vaknade nu, illamåendes. Uärk… Nu får jag pyssla i ordning lite här hemma.
Diagnos?
Var hos läkaren idag (igen). Inte för att jag berättar så mycket om det för er, mest att jag klagar över smärtor här… I alla fall så blev resultatet en remiss till ultraljud och en remiss till kirurgen. Ultraljud för att se om min lilla sak i gallan växt eller inte, kirurg för att min läkare vill operera bort gallan. Han säger även att trots att alla mina prover ser bra ut så ska han hjälpa mig med min mage och dess besvär. Äntligen en läkare som verkar vettig. Har ju vetat om det med gallan i över ett år och operation har diskuterats men ingen som vågat ta ett beslut. Jag vill ju operera bort den, den påverkar inte så mycket i kroppen ändå.
Jag har köpt hem massa laktosfritt för att vara snäll mot min mage. Någonstans måste jag ju börja. Kanske ska sluta köpa hem fettig mat också, som pizza och hamburgare. Kan ju göra underverk för figuren det här. En smalare nyttigare Sophia, utan allt för mycket magbesvär? Ja, tack!!
Varde ljus
Blev en kort promenad, ett besök hos Classe och nu är jag hemma i soffan med inställda kvällsplaner. Ännu en dag/kväll förstörd av magont och illamående. Tack kroppen för det du gör mot mig. Okej, jag är lite bitter över detta men det måste jag få vara. Matlusten är lika med noll och obehaget i kroppen är hundra.
Idag var det på ljusavdelningen jag hängde på Classe. Elsaker till min elektriker som kommer imorgon, ficklampa och cykelljus. Imorgon får jag äntligen ström i vardagsrumstaket (fattas en lampa bara…). Nu sitter jag och lyser med min nya rosa ficklampa och jag kan (efter en snabb montering) cykla i mörker med gott samvete. Nu är det självömkan i soffan som gäller.