Kommer på mig själv att drömma om att bo i hus. Jag tycker inte längre barn är läskiga, tittar på klänningar i knälängd, tycker numer om att ha städat och bäddad säng, jag använder tygpåse när jag går och handlar, tycker det är gott med några glas vin men undviker karatefyllor, är noga med att tvätta av sminket innan jag somnar, älskar pelargoner, vill åka på semester till vingårdar och idag ångrade jag att jag fortfarande hade mina mjukisbyxor på när jag gick till Ica för att köpa leverpastej. Jo, lite vuxen har jag nog blivit… Kanske dags att hitta på ett ungdomsbus för att väga upp slösurfandet på Hemnet.
Månad: maj 2011
Eftermiddagsrapport
Idag glöder flitens lampa på Torekovsgatan. Jobbansökningar gånger två är inskickade, köket är städat, maten lagad och disken diskad plus att jag har påbörjat ett arbetsprov. Och vet ni?! Jag har ingen träningsvärk idag, lite stel över skuldrorna och axlarna bara. Och så har jag börjat få ont i min armbåge så jag testa nya arbetsställningar liggandes i soffan, inte allt för tokigt kan jag tycka. Ser ni bokhyllan bakom mig på bilden? Den har blivit skräp- och dammsamlare och så ska det inte vara så nu ska den rensas och bli lite skojjigare att titta på. Sen ska jag köpa leverpastej. Det var allt för nu. Over and out.
Kittlande dammkorn
Jag drömde att jag hostade så jag inte kunde andas. Så vaknade jag och insåg att det var verklighet. Har tre dammkorn långt ner i halsen som sitter där och kittlar mig. Och så hånskrattar de åt att jag inte kommer åt dem. MEN nu har jag kokat te och tror jag kommer vinna kampen, muhahaha.
De senaste dagarna har jag fått en hel del kommentarer på bloggen. Jag blir så glad av kommentarer. Fortsätt kommentera och gillar ni bloggen kan ni alltid tipsa andra om den, eller följa den på bloglovin.
Stoppa pressarna! Jag har tränat!
Svettig och röd, nyss hemkommen från ett träningspass är jag på bilden. Jag följde med Jessica och Fanny på ett fuego(?)pass. Och det är alltid kul när man blir uppmanad att vara sexig och vicka på höfterna. Och som jag svettades, men jag blev inte blodsmak-i-munnen-trött. Imorgon kommer jag ha träningsvärk i höftvickarmusklerna (och typ resten av kroppen…). Nu är jag trött, frusen och hungrig och det ska åtgärdas snarast!
Jag är tillbaka!!
Bloggen klydda som bara den igår, men nu verkar det funka igen. Jag blev väckt av flyttgubbar klockan åtta idag. Ni vet en sån maskin som går i trappor? En sån dunsade från åtta i morse i min trapp och eftersom jag inte var i säng förrän vid halv två igår var jag mindre lycklig av att inte få sova vidare. MEN solen sken och himlen var blå och det gav mig energi att vilja göra massa saker. Så gick det en halvtimme och tjocka moln täckte solen och den blå himlen. Dötrist… Jaha, det var ett inlägg om sömn och vädret, kanske jag som är dötrist och inte molnen…
Mitt nya komplex
För två månader sedan blev jag äntligen opererad. Hösten 2009 fick jag reda på att jag hade problem med gallan, men läkarna i Karlstad ville inte operera (en helt annan historia). Jag kämpade vidare och när jag flyttade ner till Malmö tyckte läkarna att en operation var det självklara valet. Så den 14 mars hamnade jag på operationsbordet och vaknade en galla fattigare. Och med provresultaten i handen var det absolut det rätta beslutet med operationen. Det var på alla sätt en positiv sak. Jag mår mycket bättre, har sällan ont i magen, mår sällan illa (och både magont och illamående var en daglig ingrediens förut) och så har jag energi, all min trötthet är som bortblåst, nästan.
Nu har det hänt något jag inte hade räknat med. På min mage har jag fyra röda ärr täckta av fyra bitar sårtejp. Jag vill inte längre visa min mage. För mina vänner är det lugnt, men tanken på att ha bikini på stranden i sommar får mig att nästan rysa av obehag. Eller träffa en ny kille. Mitt självförtroende har sjunkit till botten, när det gäller min mage. Det är inte blekheten eller dallret som stör mig, det är ärren. Nu får jag inte sola min mage i sommar och kommer således ha ett linne på mig på stranden tills jag vill bada. Då kommer mina ärr synas tydligt.
Jag vet att ärren kommer blekna och knappt synas alls. Men det är ingen tröst just nu. Jag brukar inte bry mig om sådana saker, men plötsligt stör jag mig så mycket att jag knappt kan tänka på annat. Plötsligt förstår jag människor som varit i olyckor och vaknar med ärr de sedan hatar i resten av sina liv. Jag ville ha operationen och kämpade för att få den, ansåg att risken var liten jämfört med chansen att kunna må bättre. Mina ärr är ganska små, fyra små streck, ändå avskyr jag dem.
Bästa strumporna i världshistorien
Idag tog jag på mig strumporna jag inte använt sedan… ja, flera månader sen, minst! Detta är min brors gamla fotbollsstrumpor jag lånade av honom för kanske tio år sedan. Jag älskar de knallröda, noppriga och för stora fotbollsstrumporna. Jag ska ha de varje dag för att ta igen de missade månaderna av kärlek. (Och förlåt Johan för att du inte fått tillbaka dina strumpor, du kan inte förvänta att få dem inom den närmsta tiden heller…)
Namnsdagsbakelse
Måndag, måndag, måndag
Har rätt tråkigt just nu. Skickat iväg två jobbansökningar och det är ungefär vad jag orkar med. Vad gäller jobbansökningar om dagen alltså. Annars känns de personliga breven energilösa och tråkiga, vilket jag inte vinner på alls. Ska nog underhålla mig själv med lite städning eller en promenad, vem vet jag kanske storsatsar och gör både och… Hoppas ni har en bra början på veckan!
En finfin lördag med tjejer och eurovision
Igår vankades det tjejkväll i Gislövs Läge.
Tre fina tjejer som jobbar hårt i köket med tillbehören till maten. Det vankades grillning i hällregnet med garagedörren som regnskydd.
Fina värdinnan, vars födelsedag firades under kvällen.
Här ser ni mina topp tio i Eurovision och beviset på att jag inte kan stava till Azerbajdzjan. Inte många rätt där inte. Det blev glada rop, arga anklagelser, höga suckar och spontanapplåder under tittandet och en hel del taktiksnack såklart. Sen satte sig tre trötta tjejer på bussen tillbaka till Malmö efter en alldeles förträfflig kväll. Tack för igår alla fina tjejer!