Jo men lite seg är jag allt idag. Men mest blödig. Såg tjugo minuter av engelska Top Model, ena tjejen grät och då fällde jag en tår. Eeh, vad har hänt med mig?! Är min bakfylla blödighet?! Tur att Emma räddar mig med en promenad om ett tag. Dålig söndags-tv och min nya blödighet är ingen vidare bra kombination.
Igår vankades det tjejkväll i Gislövs Läge.
Tre fina tjejer som jobbar hårt i köket med tillbehören till maten. Det vankades grillning i hällregnet med garagedörren som regnskydd.
Fina värdinnan, vars födelsedag firades under kvällen.
Här ser ni mina topp tio i Eurovision och beviset på att jag inte kan stava till Azerbajdzjan. Inte många rätt där inte. Det blev glada rop, arga anklagelser, höga suckar och spontanapplåder under tittandet och en hel del taktiksnack såklart. Sen satte sig tre trötta tjejer på bussen tillbaka till Malmö efter en alldeles förträfflig kväll. Tack för igår alla fina tjejer!
Det finns ett matlagningsprogram från England (eller Storbritannien om ni hellre vill). I alla fall så är programledaren (kocken), hon som lär ut matlagning till deltagare i programmet jättefet. Hon är alltså så fet att hon knappt kan gå. Äta det kan hon i alla fall. Och hon kan alldeles säkert laga dundergod mat. Men vill man verkligen laga hennes mat? Hennes mat har säkert att göra med hennes egna fetma och vill man äta den maten som gör en jättefet? Eller vill man det? Överbevisa henne att man inte behöver bli fet av hennes mat, eller… jag vet inte. En tanke bara…