Väder-jojo med bjäbb

Nu är det tredje, eller kanske fjärde gången idag solen är framme. Däremellan har det ösregnat, stormat och haglat. Inatt var det storm, igår en dag fylld av regn och innan dess, det finaste vårväder man kan tänka sig. Nu börjar himlen återigen bli blå, solen smyger sig fram och dagsljuset strålar in i huset. För en halvtimme sedan var allt mörkt, grått och blött. Grannens lilla bjäbbiga hund firar solen med bjäbb-festival. Skall och ylningar om vartannat. Det gör mig lite tokig, för det är inte första gången jag hör den hunden skälla. För det gör den mest hela tiden, en ouppfostrad liten sak som driver mig till vansinne. Annars är det tyst här. I stan är det bilar och grannar som står för de mesta ljuden, dock ingen hund. Det var allt. Jag fortsätter skriva i mitt Red Bull-rus och försöker blocka ljudet av hund-bjäbb.

Hej fredag!

Sitter med frukostbullar och kaffe och försöker tänka. Hela huvudet snurrar idag. Under natten har jag drömt om operationen, jag är livrädd att den ska ställas in. Håller nämligen på att bli förkyld. Mitt tunga huvud har nu värkt i tre dagar, min andning är ovanligt tung och ögonen kolossalt trötta. Därför låter jag bli att gå ut på promenad i blåsten, har jag köpt Red Bull (mot tröttheten) och gör allt för att hålla mig varm. Så snart vankas varm dusch, pyjamasbyxor och plugg i soffan under täcket. Kanske gör jag en lite för stor grej av det hela, men så får det vara.

Läser om Japan. Jordbävning. Tsunami. Det är verkligen hemskt och jag hoppas att varningar gått ut så det inte slutar som i Thailand. Alltså med dödsantalet. Det är svårt att skydda bilar, bostäder och andra ting. Människorna är det viktigaste. Jag vill bara skrika till de att fly, sätta sig själva i säkerhet och se till att överleva. Mina bekymmer är kanske inte stora i proportion, men likväl jobbiga för mig. Nu får jag får jag filosofera vidare för mig själv och hålla mig frisk. Döhäftiga Sophia med is i magen är som bortblåst och nojjiga lilla nervvraket är framme.

Let’s go to the dentist

Pratade just med världens bästa pappa. Han hade varit hos tandläkaren idag, då kom det fram att det nog var sex år sedan jag var hos tandläkaren sist (förutom förra sommaren, men då var det för inflammerat tandkött och akuttid och inte en enda sekund ägnades åt resten av tänderna). Pappa föreslog att jag skulle gå till hans tandläkare, en ung trevlig kille som hade plats för nya patienter. Jag sa att jag fick vänta tills jag skaffat ett jobb, sedan kommer jag ha pengar till att gå till tandläkaren. Men pappa tycker att tänder är viktiga och sa då att han bjuder mig på ett tandläkarbesök. Hur snällt är inte det?! Jag har ju inte ens ont i tänderna.

Bara några dagar kvar

På måndag ska jag opereras. Min galla ska plockas bort. Det är första gången jag ska blir sövd. Jag ska bli opererad. Jag blir av med ett organ. Nu börjar nervositeten bli påtaglig, liksom fysisk. Tidigare har jag funderat och mentalt oroat mig, nu känns oron i bröstet liksom. Jag försöker fylla mina dagar med sysslor för att distrahera mig själv, det har gått bra hittills. Idag ska jag till sjukhuset för ännu fler prover och i eftermiddag har jag telefontid med kirurgavdelningen. Däremellan söker jag jobb som syssla. Jag känner mig lugnare i huset så dit åker jag ikväll. Jag vet att det är en rutinoperation som med största sannolikhet kommer att gå bra. Men det är min första och det är faktiskt läskigt. Jätteläskigt.

Vink från Malmö

Är tillbaka i Malmö igen. Jag har ju en egen lägenhet att ta hand om också. Saknar ändå huset, lugnet som infinner sig och ytan att röra sig på. Fick en lokaltidning i brevlådan idag och kikade lite på hus, de finaste var megadyra och de som inte var lika fina var bara jättedyra, men drömma får man. Nu vilar jag bort en förlamande huvudvärk så jag ska orka fixa det sista med jobbansökningar och lyckas ta mig ner till krogen och gänget idag.

Flitens lampa lyser i Falsterbo

Nu ska ni få höra vad duktig jag varit hittills idag. Vaknade halv nio och satte mig direkt med plugget. Efter två timmars läsande gav jag mig ut på en timmes powerwalk i det gråa vädret. Valde bort stranden och gick vägen förbi mitt barndomshus, som nu är någon annans. Tog vägen genom min barndomsskog och lyckades undvika den råa blåsten. Väl hemma svarade jag på lite mail innan jag värmde mig i duschen för att sedan återigen läsa en timme och nu är klockan ett. Kroppen har hunnit kallna igen så den värms med en kopp te och nu är det dags att ta tag i jobbsökandet till ljudet av regndroppar mot fönster. Så härligt det är när allt faller samman och energin är på topp.

FETtisdagen

Semlor och kvinnor, det är vad dagen handlar om idag. Många medier publicerar statistik om orättvisor, om alla de områden där kvinnor är svaga och underlägsna. På vilket sätt är detta ett bra sätt att fira internationella kvinnodagen. Varför inte förbjuda tråkig statistik om det svaga könet och lyft fram alla fantastiska kvinnor i världen istället. DN listar de hundra mest mäktiga arabiska kvinnorna och det är ett ypperligt sätt att fira internationella kvinnodagen på.

Min tolkning av dagen är kanske lite komisk, men inget illa menat. Jag tar fasta på FET i fettisdagen och äter en semla för fettisdagen, en rosa macaron för kvinnodagen och choklad för pms:en. Semlan är en sån med wienerbröds bröd istället för vetebulle, tror de är danska från början om jag inte har fel för mig. Men visst är dagen mer än att försöka bli fet, dock får jag passa på när det ändå står i almanackan.

Tror jag vilar lite

Försöker plugga idag. Med betoning på försöker. Problemet är att jag är så trött. Planen var att läsa hundra sidor i en av böckerna idag och föra små anteckningar om bra och relevanta delar. Det går inte så bra. Jag kan knappt fokusera blicken eller hålla ögonen öppna. Bara jag sitter ner håller jag på att somna. Testade pigga upp mig med kaffe i solen, koffein och frisk luft borde hjälpa. Men icke. Jag har tvättat hela dagen idag med och sålänge jag står upp eller rör på mig är jag ju vaken. Jag kommer inte falla ihop i sömn mitt när jag hänger tvätt inte. Inte ens Facebook, bloggar eller nyheter lyckas få mig pigg. Såhär trött har jag inte varit på en evighet. Tror jag går upp och vilar (sover) framför en film. Sen kanske jag kan hålla ögonen öppna tillräckligt länge för att läsa ett kapitel i alla fall. Och imorgon blir det bestämt sovmorgon, om jag sover ut kanske ögonen vill vara öppna.