Nektarin eller Persika och en klänning

Sitter här och äter… ja, vad är det egentligen jag äter? Kan aldrig minnas skillnaden på nektarin och persika, den ena är luden den andra inte men vilken är vilken? Man kan tycka att jag borde veta eftersom jag arbetat på torget i Skanör och sålt frukt och grönt, men vissa saker lär man sig aldrig.

Idag har jag varit hos Jessica och provat klänningar. Ska på bröllop i helgen och lider av klädångest. Kom hem med två klänningar och fortsatte prova mina egna och inte tusan har jag mer klarhet i mitt val. Egentligen har min klänning inte så stor betydelse i sammanhanget, men man vill ju känna sig fin och trivas i sin outfit.

Nattligt besök

Inatt har jag haft besök, vi kan kalla det för en gäst. Fast jag visste ju inte om att det var någon som sov på min soffa förrän jag klev upp i morse. Då satt den där, fjärilen. Den fick panik när den såg mig (är jag så skrämmande när jag är nyvaken?), men lyckades inte ta sig ut genom de stängda fönsterna. När jag öppnat alla fönster och själv lyckats bli skrämd av fjärilen hittade den äntligen ut. Fjärilar är inte direkt kända för att vara elaka, ha taggar eller tänder snarare är de kända för att vara sköra vackra små varelser och den blev jag livrädd för. Nyvakenhet kan leda till de mest konstiga rädslor.

Ljus i tillvaron

Tog en förmiddagsutflykt till Myrornas och lämnade in kläder. På vägen stötte jag på ett träd bredvid trottoaren fylld av färgglada lyktor. Ett 15-tal lyktor var upphängda i trädet bredvid trottoaren. (Ser ni upp i vänstra hörnan skymtar ni även en blå lykta, jag siktade lite dåligt i all hast). Häromdagen såg jag en lyktstolpe med stickat fodral och ett par skor hängandes över en lina högt mellan husen. Tycker det är så fint med små utsmyckningar på oväntade ställen i stan.

Ljudlöst

Jag har inte haft igång ljudet på min telefon på flera veckor. Och vet ni?! Det är så otroligt skönt! Oftast märker jag ju när det ringer ändå, eftersom telefonen ligger bredvid mig mest hela tiden. Det händer att jag missar ett samtal och jag grips inte av den minsta panik för det. Det är ju bara att ringa upp. Det är ett pyttelitet steg i att minska stressen kring att ständigt bli nådd, det fungerar. Jag älskar sociala medier i alla dess former Facebook, Twitter, Bloggar och så har vi mail, snigelpost, mobiltelefon och många andra sätt att få tag på en person. Ibland så vill man bara logga ut och ha telefonen på ljudlös, jag missar inget jag tar bara en paus från ständig närvaro. Och det är det bästa jag gjort på länge, testa själva!

Norge

Vid de första rapporteringarna igår insåg jag inte allvaret. Desto längre tiden gick, bilder publicerades och vittnen talade förstod jag att det var större än jag någonsin kunna tro. Jag har norska vänner, svenska vänner som bor i Norge och genast föll mina tankar åt deras håll. Jag såg skräckfilm på bio, engagerade ungdomar som vill förbättra för sitt land upplevde en egen skräckfilm. Hela världen står som ett frågetecken. Norge vill inte hämnas likt USA, deras strategi är kärlek och omvårdnad. Norge som är känt för sin konfliktlösning, för sitt fredliga sätt blir utsatt för terrorattack av sina egna. Jag finner inga ord, jag skänker många tankar åt grannlandet och har svårt att greppa allt som hänt. All kärlek och styrka till Norge.

Blodrött eller Las Vegas som jag kallar det

Hej regniga fredag! Någon morgonpromenad blev det inte idag så som det regnade, istället somnade jag om några timmar. Men sen tog det fart! Dagens att göra är redan klart och jag sitter här i lila strumpbyxor. Känner mig alltid lite som en clown med färgade strumpbyxor, men det är roligare än att allt är helsvart. Så har naglar blivit färgade i blodrött, fast färgen heter Las Vegas. Bra att visa naglar OCH dölja osminkat ansikte samtidigt. Ser förresten inte min hand helt onormal och krokig ut?!

Ikväll ska jag på bio. Julias ögon heter filmen som är både thriller och skräck. Jag är rädd i förhand. Någon stor, stark och snygg kille som sover hos mig inatt och skyddar mig från allt hemskt?!

Huvudbry

Det började igår när jag kliade mig i håret. Ur föll en liten flinga. Lite senare föll fler flingor från mitt svall. Jag fortsatte ignorera. Idag vid mitt svarta skrivbord kliar det igen, jag ger efter för impulsen och kliar. Plötsligt nästan snöar det från mitt hår. Va fan, inte kan jag väl ha mjäll?! Mycket upprörd går jag igenom min hårvård där inga förändringar skett på länge. Tänker att jag aldrig haft mjäll och så kommer jag på det. Förra söndagen när jag var på Falsterbo Horse Show brände jag mig i hårbotten just mot pannan där det nu kliar så förbannat. Jag har inte alls mjäll, jag fjällar i min hårbotten och problemet kommer vara löst inom kort! Katastrofen är avvärjd.