Jag är bara livrädd, men annars är det lugnt

Jag längtar till som ett dygn. Kanske inte för att jag kommer vara pigg och glad och må toppen, utan för att då är min operation över. Jag är så nervös. Funderar och tänker på vad jag nånsin kan tänkas behöva och vilja ha efter. Men egentligen har jag ingen aning hur jag kommer må, det är ju inte så att jag opererar mig varje månad. Jag planerar även vilka mjukisar jag ska ha på mig, för det är så viktigt?! Gah, blir alldeles tokig på mig själv.

Vi brunchade i alla fall på Southern Kitchen. Jag borde ha tagit bilder, finns så mycket fint där. Väggarna är prydda med gamla skivomslag och affischer, där finns både en jukebox och en blind pianist. Och självklart äkta sydstatsmat. Nästa gång blir det bilder, jag lovar… Tycker mina fåglar är så fina, så de fick sitta i örat och kvittra idag med, jag misstänker ett framtida missbruk av de örhängena.

Hej söndag

Jag måste verkligen sluta med min nya vana att vakna vid nio varje dag. Jättetråkigt på en sovmorgonsöndag att vakna nio. Igår var en riktigt rolig kväll, trots att jag var helt ovan vid nykterhet vid fest. Det var så längesen jag var nykter på en fest att jag nästan glömt bort hur man gör, eller hur de onyktra gör. Men trevligt var det i alla fall.

Idag är det stora fixardagen inför morgondagens konsekvenser. Jag ska in till stan och hämta mjukisar och andra varma sköna kläder, fixa film och storkok. Eller i alla fall köpa på mig många färdigrätter. Tror nämligen att mjuka saker och mat är allt som behövs efter en operation (och smärtlindring). Hörde rykten om en brunch med trevliga människor också och det är en välkommen distraktion i fixandet.

Godmorgon lördag

Inatt har jag inte drömt om operationen och idag är mitt humör på topp. Den envisa huvudvärken verkar ha lämnat (men jag ska inte ta ut någon seger i förskott) och jag är glad och sprallig. Det humöret ska bibehållas tills ikväll för då är det fest. Okej, jag kommer vara spiknykter och med bil, men Emma ska firas ändå. Det är inte riktigt hennes födelsefest, men typ. Jag fattar lika lite som ni men ska snart iväg och köpa en liten present till henne. Idag har jag en lite för hög, lite för sned och lite för mycket 80 på min hårtofs. Det är sömnen som skapat detta underverk jag snart ska ta ner. Ha en bra dag till Er!

Väder-jojo med bjäbb

Nu är det tredje, eller kanske fjärde gången idag solen är framme. Däremellan har det ösregnat, stormat och haglat. Inatt var det storm, igår en dag fylld av regn och innan dess, det finaste vårväder man kan tänka sig. Nu börjar himlen återigen bli blå, solen smyger sig fram och dagsljuset strålar in i huset. För en halvtimme sedan var allt mörkt, grått och blött. Grannens lilla bjäbbiga hund firar solen med bjäbb-festival. Skall och ylningar om vartannat. Det gör mig lite tokig, för det är inte första gången jag hör den hunden skälla. För det gör den mest hela tiden, en ouppfostrad liten sak som driver mig till vansinne. Annars är det tyst här. I stan är det bilar och grannar som står för de mesta ljuden, dock ingen hund. Det var allt. Jag fortsätter skriva i mitt Red Bull-rus och försöker blocka ljudet av hund-bjäbb.

Hej fredag!

Sitter med frukostbullar och kaffe och försöker tänka. Hela huvudet snurrar idag. Under natten har jag drömt om operationen, jag är livrädd att den ska ställas in. Håller nämligen på att bli förkyld. Mitt tunga huvud har nu värkt i tre dagar, min andning är ovanligt tung och ögonen kolossalt trötta. Därför låter jag bli att gå ut på promenad i blåsten, har jag köpt Red Bull (mot tröttheten) och gör allt för att hålla mig varm. Så snart vankas varm dusch, pyjamasbyxor och plugg i soffan under täcket. Kanske gör jag en lite för stor grej av det hela, men så får det vara.

Läser om Japan. Jordbävning. Tsunami. Det är verkligen hemskt och jag hoppas att varningar gått ut så det inte slutar som i Thailand. Alltså med dödsantalet. Det är svårt att skydda bilar, bostäder och andra ting. Människorna är det viktigaste. Jag vill bara skrika till de att fly, sätta sig själva i säkerhet och se till att överleva. Mina bekymmer är kanske inte stora i proportion, men likväl jobbiga för mig. Nu får jag får jag filosofera vidare för mig själv och hålla mig frisk. Döhäftiga Sophia med is i magen är som bortblåst och nojjiga lilla nervvraket är framme.

Bara några dagar kvar

På måndag ska jag opereras. Min galla ska plockas bort. Det är första gången jag ska blir sövd. Jag ska bli opererad. Jag blir av med ett organ. Nu börjar nervositeten bli påtaglig, liksom fysisk. Tidigare har jag funderat och mentalt oroat mig, nu känns oron i bröstet liksom. Jag försöker fylla mina dagar med sysslor för att distrahera mig själv, det har gått bra hittills. Idag ska jag till sjukhuset för ännu fler prover och i eftermiddag har jag telefontid med kirurgavdelningen. Däremellan söker jag jobb som syssla. Jag känner mig lugnare i huset så dit åker jag ikväll. Jag vet att det är en rutinoperation som med största sannolikhet kommer att gå bra. Men det är min första och det är faktiskt läskigt. Jätteläskigt.

Vink från Malmö

Är tillbaka i Malmö igen. Jag har ju en egen lägenhet att ta hand om också. Saknar ändå huset, lugnet som infinner sig och ytan att röra sig på. Fick en lokaltidning i brevlådan idag och kikade lite på hus, de finaste var megadyra och de som inte var lika fina var bara jättedyra, men drömma får man. Nu vilar jag bort en förlamande huvudvärk så jag ska orka fixa det sista med jobbansökningar och lyckas ta mig ner till krogen och gänget idag.

Flitens lampa lyser i Falsterbo

Nu ska ni få höra vad duktig jag varit hittills idag. Vaknade halv nio och satte mig direkt med plugget. Efter två timmars läsande gav jag mig ut på en timmes powerwalk i det gråa vädret. Valde bort stranden och gick vägen förbi mitt barndomshus, som nu är någon annans. Tog vägen genom min barndomsskog och lyckades undvika den råa blåsten. Väl hemma svarade jag på lite mail innan jag värmde mig i duschen för att sedan återigen läsa en timme och nu är klockan ett. Kroppen har hunnit kallna igen så den värms med en kopp te och nu är det dags att ta tag i jobbsökandet till ljudet av regndroppar mot fönster. Så härligt det är när allt faller samman och energin är på topp.

FETtisdagen

Semlor och kvinnor, det är vad dagen handlar om idag. Många medier publicerar statistik om orättvisor, om alla de områden där kvinnor är svaga och underlägsna. På vilket sätt är detta ett bra sätt att fira internationella kvinnodagen. Varför inte förbjuda tråkig statistik om det svaga könet och lyft fram alla fantastiska kvinnor i världen istället. DN listar de hundra mest mäktiga arabiska kvinnorna och det är ett ypperligt sätt att fira internationella kvinnodagen på.

Min tolkning av dagen är kanske lite komisk, men inget illa menat. Jag tar fasta på FET i fettisdagen och äter en semla för fettisdagen, en rosa macaron för kvinnodagen och choklad för pms:en. Semlan är en sån med wienerbröds bröd istället för vetebulle, tror de är danska från början om jag inte har fel för mig. Men visst är dagen mer än att försöka bli fet, dock får jag passa på när det ändå står i almanackan.