Just nu

Ligger i soffan och slappar med en kopp te. Har dåligt samvete över den alldeles för långa sovmorgonen och avsaknaden av produktivitet idag. Därför ska jag nu scanna internet efter jobb att söka under veckan och fixa mina naglar. Naglarna är kaos just nu, lacklösa och alla i olika längd. Jag tycker det är viktigt att naglar (både på händer och fötter) är fräscha och fixade, fula naglar kan förstöra helhetsintrycket. Nu menar jag inte ful färg på lacket, smaken är som baken… Men släta, jämna och rena naglar är bra. Okej, nu är mitt te snart kallt för att jag babblar om naglar, dags att sätta igång!

Regnet det bara öser ner

Allt jag ser är grått och vått. Kanske lika bra så jag får något vettigt gjort (som att skicka in jobbansökningar). Förresten vet ni hur svårt det är att fota regndroppar med en iPhone?! Det är himla klurigt och önskan om en systemkamera växer för varje foto jag tar, ungefär. Nu ska jag ta och hoppa in i duschen innan jag ska ringa främmande människor och berätta för dem hur duktig jag är.

Jag vill ha en näsvattenkanna

Nässkölj kanske det heter!? Har himlans ont i bihålorna och haft det en vecka nu, förutom i helgen då jag var lite piggare och mindre snorig. Kanske så att min kropp kan veckodagar och tycker att på helgen ska man vara frisk så man kan leka. Är i alla fall trött på onda bihålor, snor och nässpray och de där nässköljarna är ju som små mirakel. Städar alla bihålor liksom. Hade panerat en morgonpowerwalk med tillhörande träning, men det får bli en lugnare promenad lite senare istället.

Idag har jag en del jobbansökningar att skicka iväg. Så ska jag städa ett kök (mitt alltså, ser ut som bombnedslag där inne) och så har jag lite ny inspiration till min bok kanske att det blir ett utkast till ett nytt kapitel. Ikväll är det hemmamatch igen och som vanligt håller jag tummarna för att min finaste bror ska ringa och fråga om jag vill hänga med. Det är så (för er som inte redan vet) att företaget där min bror jobbar har säsongskort till MFFs hemmamatcher, min bror är ansvarig över korten och om ingen på företaget vill gå får jag följa med ibland.

Måndagsmorgon

07.17 och den vidrigaste väckarsignalen någonsin ljuder. Måste komma ihåg att byta signal ikväll. Jag hade någon underlig fantasi om att kliva upp för en morgonpromenad/jogg. Istället låg jag kvar i sängen och lyssnade på den vidriga väckarsignalen var femte minut under fyrtio minuter. Tillslut klev jag upp, fixade kaffe och satte mig vid skrivbordet. Ringde på några jobb, fick en dålig nyhet och ett peppande samtal. Annars är det hemmapremiär ikväll. Alltså MFFs. Och vad jag vet ska jag inte gå. Däremot ska jag gå till jobbet nu. Jo, men måndagar är rätt härliga ändå, tycker ni inte det?!

God måndagsmorgon

Halv åtta vaknade jag alldeles outsövd. Suck, andra natten utan den starka smärtstillande (för den svimmar jag av och blir alldeles groggy i huvudet fram till eftermiddagen) och andra usla natten. Inte sovit alls bra och vaknat, trött, tidigt utan att kunna somna om. Dumma smärta. Men det var hur skönt som helst att sova i min egen säng inatt. Och trots att jag har jätteont och känner mig handikappad är jag ändå rätt peppad för måndagen. Jag har hittat intressanta jobb att söka och orkar förhoppningsvis med lite plugg också. Men först ska jag kliva ur sängen och köra ner till Falsterbo igen.

Flitens lampa lyser i Falsterbo

Nu ska ni få höra vad duktig jag varit hittills idag. Vaknade halv nio och satte mig direkt med plugget. Efter två timmars läsande gav jag mig ut på en timmes powerwalk i det gråa vädret. Valde bort stranden och gick vägen förbi mitt barndomshus, som nu är någon annans. Tog vägen genom min barndomsskog och lyckades undvika den råa blåsten. Väl hemma svarade jag på lite mail innan jag värmde mig i duschen för att sedan återigen läsa en timme och nu är klockan ett. Kroppen har hunnit kallna igen så den värms med en kopp te och nu är det dags att ta tag i jobbsökandet till ljudet av regndroppar mot fönster. Så härligt det är när allt faller samman och energin är på topp.

Tänkarhatten på!

Har tagit mig ner till Falsterbo idag. Här sitter jag med den största tänkarhatten på och söker jobb och pluggar på min hemtenta. Och så tvättar jag. Jag har med mig två gigantiska kassar med smutstvätt och inte ett enda rent plagg (förutom de på min kropp). Det kändes lite som att jag flydde från min lägenhet, som i en film, när jag packade. Jag kom hem och rafsade ner tvätten i stora påsar, slängde ner böcker, sladdar, dator och lite toalettsaker i en väska och tog med en påse med mat, slängde in allt i bilen och körde iväg. Nu flyr jag inte från något, kanske mer till lugn och ro i Falsterbo så jag kan plugga och fixa saker utan att distraheras av min egen lägenhet.

Imorse var jag och lämnade in bilen. Den är lite trasig, men en otroligt snäll mekaniker på Peugeot förklarade för mig så jag förstod vad som behövs göras. Nu ska jag se till att fixa färdigt bilen till mamma så när hon kommer hem från sin semester kommer hon hem till en hel bil. Speciellt då det är styrningen det är fel på. Det vore snällt av mig tycker jag. I alla fall satt jag i nittio minuter och väntade medans de kollade på bilen. Jag läste min bok, men framförallt tittade jag på säljarna i lokalen. Kläder, beteende, kroppsspråk. Det är sådant jag gillar. Att titta på folk. Oj, nu blev det osammanhängande och förvirrande för er. Bäst jag fortsätter fixa med mitt.

En motiverad måndag

Det var skönt att kliva upp idag och gå till jobb. Dagarna känns mer motiverade och jag får massor gjort, dock har jag varit dödstrött efter Oscarsnatten. Sedan jag kom hem har jag både diskat och sökt jobb och fixat med lite småsaker trots en heldag på jobb och brutal huvudvärk (jag måste lära mig dricka vatten under arbetsdagen!). Jag önskar jag fick gå till ett jobb varje dag.

Idag har jag lärt mig att jag väldigt sällan sträcker ut armen på jobb. Igår började det nämligen skjuta ut smärta ur min armbåge när jag sträckte den rak (legat konstigt?) och idag på jobb gjorde det bara två gånger. Jag jobbar med krokiga armar tydligen. En lärdom jag kanske inte kommer ha så mycket nytta av, men som passande nog kom på internationella musarmsdagen. Inte för att jag har musarm, har inte ens en mus. Jodå, det finns en sådan dag också, kanske även det kunskap jag inte kommer ha någon nytta av. Nu ska jag nyttja den sista gnutta energi i min kropp för kvällen innan sömnen fyller på förråden.

Den osjälviska vänligheten

Igår fick jag ett sms från min gamla ordförande. Hon tipsade om ett jobb hon tyckte passade mig. Jag blev självklart glad och kollade  genast upp mer information. Idag när jag skickat iväg min ansökan skickar jag ett sms och tackar för tipset. Som svar fick jag att hon direkt ringde upp den ansvariga (som hon känner) och rekommenderat mig. Och jag känner en sådan tacksamhet så det finns inte. Det betyder inte att uppdraget är mitt, absolut inte, men denna osjälviska handling knockar mig.

Jag är van vid att slå mig fram, känna hopplöshet, en i mängden. Världen och livet är hårt. Så gör någon detta för mig. Vi är inte nära, vi jobbade ihop under ett år. Hade mycket trevligt när vi sågs, jobbade bra ihop, men ringer inte och snackar skit i timmar om våra liv. Hon vinner ingenting på att göra detta för mig. Det är en snällhet man tyvärr inte ser så ofta. Tack Anna för att du gjorde min dag lite gladare!