En morgonmysig trasdocka

Jag är på riktigt mys- och lufshumör idag. Morgonen blev lång, stängde av väckarklockan när det regnade och sov vidare, sedan tog jag långfrukost och lufsar jag runt i mjukisar med en kaffekopp i handen. Synd att det inte är någon som lufsar runt med mig och delar ut kramar.

Har tagit bort mina stora plåster på magen idag. Nu är det bara små tejpbitar över stygnen kvar. Känner mig som en gammal trasdocka, ni vet favvodockan som gått sönder och blivit lagad hur många gånger som helst. För så ser min mage ut med stygn på fyra ställen. Ser rätt roligt ut. Minns ni förresten trasdockegänget? Kanske världens sötaste gäng ever!

Varför betygsätter Jan Björklund mig?

Tror SSU att jag skulle prestera annorlunda i skolan med en annan utbildningsminister? Och varför skulle jag gå med i SSU för att Jan Björklund ger mig IG? Och varför betygsätter Jan Björklund mig? Han har aldrig varit min lärare. Och varför så många utropstecken? Jag förstår inte SSUs reklam. Den har hånat mig sen i somras och nu var det dags att visa den för er. Förstår ni?

Var är brevgubben?

Jag väntar på posten och är galet uttråkad. Så fort brevbäraren varit här ska jag köra hem till min gata i stan. Åh, jag har längtat ihjäl mig efter min lägenhet ända sedan igår. Så nu har jag plockat undan efter mig i huset, tömt diskmaskinen, gått ut med soporna och packat mina saker (fast inte smutstvätt, ska ju hit snart igen och slutföra mina husvaktarsysslor och tvätta). Nu fattas bara posten. När posten är intagen ska huset larmas och jag ska till Malmö igen. Jag rycker till vid varenda litet motorljud (brevbäraren kör bil här, sjukt slött), men blir mest besviken. Har redan tittat i brevlådan två gånger idag. Och tiden går ju inte snabbare bara för att jag sitter och väntar heller. Tråååkigt…

Att dräpa eller inte

Först trodde jag det var en tillfällighet. Sedan tänkte jag dräpa den. Men så tänkte jag på konsekvenserna. Det kunde knappats vara hundens fel heller. Dräpa ägarna känns lite väl drastiskt. Och de konsekvenserna är garanterat värre än konsekvenserna för hunddråp och inte skulle jag slippa skallen för det. Det kan tyckas lustigt speciellt då hunden antagligen är oskyldig medan ägarna har hela skulden.

Inte är det på någon nivå rätt att hunden skäller flera timmar varje dag.
Speciellt inte rätt mot hunden. Undrar varför den skäller. Vad det är som gör att den varje kväll fyller sina små lungor med luft för att sedan på högsta nivå skrika ut sin klagan? Vad är det den vill ha sagt?

Mina känslor har förvandlats från hat till sympati. Plötsligt vill jag hjälpa. Kanske ge ägarna ett medlemskap i brukshundsklubben och köra dem dit en gång i veckan för att de ska lära sig ta hand om sin hund. Kanske vore det bäst att dräpa hunden, för att den ska sluta lida. Och sedan svartlista ägarna från alla kennlar i hela världen. Men jag är för feg för att göra något. Istället sitter jag här och lyssnar på hunden som skäller och får ont i hjärtat av skallen som aldrig tar slut.

Likt Ronja Rövardotter

Herregud vilken förmiddag! Vaknade och gick ut på promenad. Enligt doktorn ska jag gå. Igår gick jag en kvart och kom runt kvarteret, idag gick jag två varv på en halvtimme. I’m on fire. Nej, det går sjukt långsamt men det är bättre än inget. Så kom jag hem tvättade håret och kroppen i duschen, fixade värsta frukosten med kokt ägg och allt och satte mig framför datorn. Men där fanns inget internet.

Ack och ve, vad göra? Äta upp min frukost och sedan ta ett snack med Tre. Jorå, de har skickat fakturorna till organisationen i Stockholm (vilket jag bad de sluta med i november när jag förnyade mitt abonnemang och fick tre gratis månader). I Stockholm har de scannat fakturorna och mailat till mig, eller till den mailadress som blev kapad för över ett år sedan och som inte finns längre. Jag skällde på Tre. Lovade att betala fakturan om de gav mig mitt internet.

Jag var arg och ville gråta. Tog en kopp kaffe i solen och passade på att läsa ut Kallocain. Sjukt bra bok. Tack Karin Boye för den upplevelsen. Och tack Emma för lånet av boken. Sen var mitt internet tillbaka och jag betalade den obetalade fakturan och insåg att mitt hår var lika rufsigt som Ronja Rövardotters. Tog en bild till er för att visa rufset och såg de hemska mörka ringarna under ögonen. Behöver jag kanske sminka mig inför bloggbilder fast att jag bara är hemma och söker jobb och pluggar? Verkar inte bättre. Nu ska jag nog borsta håret och söka jobb.

Twittrade om att Tre tagit internet ifrån mig. Då twittrade de tillbaka och sa att jag skulle skicka mitt kundnummer så skulle de fixa tillbaka internet asap. Det tyckte jag var lite häftigt, men framförallt jävligt bra service via udda kanaler. Ska nog fortsätta twittra om mina problem och specialhjälp istället för kundservicehjälp. Så jag får känna mig som vip ibland. Ni vet väl att jag finns på twitter? @barasophia heter jag där.

God måndagsmorgon

Halv åtta vaknade jag alldeles outsövd. Suck, andra natten utan den starka smärtstillande (för den svimmar jag av och blir alldeles groggy i huvudet fram till eftermiddagen) och andra usla natten. Inte sovit alls bra och vaknat, trött, tidigt utan att kunna somna om. Dumma smärta. Men det var hur skönt som helst att sova i min egen säng inatt. Och trots att jag har jätteont och känner mig handikappad är jag ändå rätt peppad för måndagen. Jag har hittat intressanta jobb att söka och orkar förhoppningsvis med lite plugg också. Men först ska jag kliva ur sängen och köra ner till Falsterbo igen.

Jag gjorde det!

Jag samlade all energi jag någonsin kunde och satte mig i bilen och körde till Ica. Det var smärtsamt bara att köra bil och sen gå runt på ica och plocka varor var inte mycket skönare. Väl i kassan stod jag och kallsvettades. MEN jag gjorde det alldeles själv. Kände att jag liksom var tvungen att komma ut och handla för att jag inte skulle bli alldeles galen i huvudet. Ikväll ska jag ha lördagsmys med räkmacka och en bit rödkittost. Först måste jag vila och samla ny energi så jag orka fixa iordning i köket. Tragiskt men sant. Vad gör ni denna soliga lördag?

Pappa kom med pizza

Parma, mozzarella, ruccola och annat gottit. Det var första gången denna veckan jag faktiskt kände viss antydan till matlust. Åh, så gott det var. Och nu är jag jätte-mega-übertrött, men ska försöka hålla mig vaken till klockan slagit tio i alla fall. Och ni har inte gett mig någon underhållning idag. Det var tråkigt, jag behöver lite underhållning.