Ostron?!

Jag läser väldigt många bloggar. Ohälsosamt många bloggar faktiskt. En sak jag har lagt märke till är ostron. Det verkar som att många unga Stockholmstjejer plötsligt älskar ostron och beställer in det så fort de får chansen. Jag känner mig dock tveksam. Är det verkligen gott?! Det ser ju så…. slajmigt ut. Ändå kan jag inte sluta vara nyfiken på de där slajmiga små sakerna. Kanske så att jag måste prova ostron snart.

Likt Ronja Rövardotter

Herregud vilken förmiddag! Vaknade och gick ut på promenad. Enligt doktorn ska jag gå. Igår gick jag en kvart och kom runt kvarteret, idag gick jag två varv på en halvtimme. I’m on fire. Nej, det går sjukt långsamt men det är bättre än inget. Så kom jag hem tvättade håret och kroppen i duschen, fixade värsta frukosten med kokt ägg och allt och satte mig framför datorn. Men där fanns inget internet.

Ack och ve, vad göra? Äta upp min frukost och sedan ta ett snack med Tre. Jorå, de har skickat fakturorna till organisationen i Stockholm (vilket jag bad de sluta med i november när jag förnyade mitt abonnemang och fick tre gratis månader). I Stockholm har de scannat fakturorna och mailat till mig, eller till den mailadress som blev kapad för över ett år sedan och som inte finns längre. Jag skällde på Tre. Lovade att betala fakturan om de gav mig mitt internet.

Jag var arg och ville gråta. Tog en kopp kaffe i solen och passade på att läsa ut Kallocain. Sjukt bra bok. Tack Karin Boye för den upplevelsen. Och tack Emma för lånet av boken. Sen var mitt internet tillbaka och jag betalade den obetalade fakturan och insåg att mitt hår var lika rufsigt som Ronja Rövardotters. Tog en bild till er för att visa rufset och såg de hemska mörka ringarna under ögonen. Behöver jag kanske sminka mig inför bloggbilder fast att jag bara är hemma och söker jobb och pluggar? Verkar inte bättre. Nu ska jag nog borsta håret och söka jobb.

Twittrade om att Tre tagit internet ifrån mig. Då twittrade de tillbaka och sa att jag skulle skicka mitt kundnummer så skulle de fixa tillbaka internet asap. Det tyckte jag var lite häftigt, men framförallt jävligt bra service via udda kanaler. Ska nog fortsätta twittra om mina problem och specialhjälp istället för kundservicehjälp. Så jag får känna mig som vip ibland. Ni vet väl att jag finns på twitter? @barasophia heter jag där.

Så var det slut

Jag visste att vår kärlek var tidsbegränsad. Och nu är det inte många timmar kvar. Den fina saker till höger i bild ska nu till Stockholm och få ny kompis. Jag ska återgå till den vita. Den har bott ett tag hos en killkompis, så nu luktar den lite funky och har Angelina Jolie som bakgrund. Kommer vi någonsin finna varandra igen eller kommer saknaden av den fina silvriga vara för stor? Jag mår illa bara av tanken på min förlust. Vi har haft 13 fina månader ihop.

I’m back

Sitter i min soffa. I en tyst lägenhet, det enda som hörs är fingrarna på tangenterna. Inga människor i närheten, inga möten, ingen utbildning, inga ärenden. Bara jag och min dator. Snart ska jag sätta på tv:n först ska jag njuta av ensamheten och tystnaden och mitt hem. Okej, jag var inte borta så länge, men det var mycket under tiden jag var borta. Upp till Stockholm, tre möten en business middag. Hotell med tre andra. Vaknade visserligen ensam, men inte hemma. Till tåget mot Malmö, en timme på stan med ärenden sedan utbildning på jobb. Nu är jag äntligen hemma.

Utbildningen var förresten grym. Nu kan jag allt om ost. Nej, det kan jag inte, men lite mer än tidigare. Om ostfamiljer, vårt sortiment, bakterier, pastörisering, mognad, lagring och massa annat skoj. Och så smakade vi på all ost, såklart. Fick en liten bit med mig hem också. Så jag ska ha lite ostkalas med mig själv en dag. Nu ska jag se Skånefruar och låta bli att förbereda mig för seminariet imorgon. Det gör jag imorgon istället.

Fikapaus

Efter de två första mötena har jag haft en fikapaus. Gick till Waynes och köpte med förfriskningar slog mig ner i konferensrummet och såg sista avsnittet av True Blood säsong tre. Lite Sophiatajm helt enkelt. Nu inväntar vi möte nummer tre med efterföljande middag.

Imorse åkte jag med båttåget. Det fattades något sa hon som jobbade på tåget, det gjorde att det gungade som på en båt. Blev svårt att plugga då, men självklart löste jag det. SuperSophia som jag är…

Jag får inte tummarna ur röven

Jag vill börja med att ursäkta mig själv för att jag använder ordet röv. Men det är så. Mellan skola och personalmöte skulle jag plugga. Det blev inte riktigt så. Efter personalmöte skulle jag plugga. Inte riktigt kommit igång ännu och jag har varit hemma ett bra tag. Det är för att jag ska skriva fiktivt. Jag är bättre på att skriva från verkligheten; överdriva, förändra, ändra småsaker, men grunden ligger i mitt minne, mina upplevelser. Nu ska det vara fiktivt. Jag kan inte riktigt, tror jag. Jag skjuter upp till sista stund och förväntar mig att bli sågad på seminariet på torsdag. Sågad och få lärdom, tips och trix för att även kunna utveckla den delen av mitt skrivande.

Ska fixa mina naglar nu. Packa väskan inför imorgon och kolla upp buss. Ska åka den skrangliga stadsbussen sådär äckligt tidigt. Inte för att jag är slö, vill bara inte ha min cykel på centralen över natten. Nu är ni allt nyfikna på vart jag ska iväg på va?! Inte mer skoj än Stockholm. Imorgon är det tre möten och en middag. På onsdag tar jag tåget hem igen. Ingen tid för något annat än jobb, tyvärr. Får väl dra ut tummarna och köra igång här då. Lite sömn vore fint inatt.

Vilken helg

Morgontåget mot Stockholm i fredags, raka vägen till kontoret, lite möten, en lunch på Ernst & Young väldans trevligt faktiskt. Därefter tunnelbana mot David och plugg, en dusch och tillbaka till kontoret där jag mötte upp resten av gänget. Käka middag och alkoholiserade oss, innan vi styrde kosan mot Stureplan och Spy Bar. Får ett mess från David om att han ska till akuten för hans kompis blivit påkörd. Möter upp David och får hans extranyckel. Problemet är att mitt lokalsinne inte riktigt är vad det borde vara…. Men men, fortsatte festa och lyckades att hitta rätt på hemvägen och jaa, jag är stolt över det =)

Lördag och upp tidigt, heldag på kontoret. Sen hem till David som hade besök, så trevlig det fick bli att vara. Sen totaldäcka jag på soffan tills Jessie kom och drack vin med oss. Jag och Jessie drog till Slussen och drack mer vin. Nu sitter jag här på ett försenat tåg och önskar att jag låg i en säng…