Var är orden?

Satte mig ner för att skriva en text till er. En text med mening, innehåll och djup. Inte en text om dansande kossor, förkylningar eller träning. En riktig text. Som berör, får läsaren att tänka efter och liksom lämnar ett litet spår hos läsaren inför framtiden. Det gick… sådär.

När skrev jag sist en text som berörde? När arbetade jag på min bok sist? Vad hände med mina ord? Numer skriver jag rapporter, businessmail och jobbannonser. Nu är det dags att finna orden. Höstkvällar och skrivarstuga. Kanske några recensioner, krönikor och något kapitel på boken. Nu jäklar ska skrivarglöden tillbaka!

Vad vill ni att jag ska skriva om? Livshistoria? Fiktivt? Krönikeformat?

Med datorn i soffan, jobbandes…

Såhär har jag suttit mest hela dagen i varierande ställningar. Sakta men säkert har jag betat av att-göra-listan, men ännu finns mycket kvar att göra. Pausade med att åka och hämta min brors bil/köra de till tåget. Min bror fick jag köra till tåget två gånger (det man inte har i huvudet får man ha i benen…). Alla samtal blev ringda innan kontorstiden tagit slut och de flesta tagit helg. Jag kommer sitta kvar och skriva här några timmar till, i en sån där lugn och behaglig takt.

Slut?

I tisdags bäddade jag ner mig i sängen klockan tio och såg en film innan jag somnade. Idag blir det nog detsamma. För herregud vad slut jag är! Känner mig frusen, trött och irriterad i kroppen liksom. Fick avbockat två viktiga saker på min att-göra-lista innan hjärnan stängde av. Det känner jag mig nöjd med för kvällen. Och telefonen är fullproppad med bilder från de senaste dagarnas äventyr så det bli finfin bloggning imorgon också. See you then. Tack och godnatt.

Trött men glad

Det gick bra på jobb idag. Det gjorde rätt ont många stunder, men ett leende löser det mesta. Och så hjälper det när man har arbetskamrater som stöttar och hjälper och förstår att jag inte riktigt är tillbaka hundra procent fysiskt ännu. Nu är jag dödstrött, men ska ändå skriva lite på en grej som kanske blir bra och jag berättar för er eller blir dålig och får stanna gömd i hemlighet. Annars då? Onsdagen behandlat er väl?

Lite kaos

Min martini från i lördags

Idag är allt lite kaos. I mitt huvud, i min dator och i mitt hem. Har tusen saker att fixa känns det som, men det har jag kanske inte egentligen. Tror jag börjar med det tråkigaste av allt; besegra diskberget. Aktiviteten följs av dammsugning, sopkastning, ett par vändor till vinden, skrivande inför deadline, fixa med datorn och döende i soffan. Under tiden ska väldigt mycket hett te intagas för att bota min onda hals. Helst vill jag nog bara dö på soffan framför film hela dagen, men det känns inte så rimligt när att-göra-listan är så lång.

När Jessica smakade på min martini i lördags förvreds henne ansikte i avsmak. Du kunde väl sagt att det var gin i den, sa hon lite grinigt. Hon är så söt min lilla bästis.

Nu är det upp till mig

Seminariet gick toppenbra. Förutom att skolan typ var stängd så det bara fanns äckligt automatkaffe att tillgå. Fyra av fem gillade mina texter och jag fick mycket positiva kommentarer, min lärare tyckte det fanns mycket potential och gav många tips om hur jag skulle arbeta för att få ihop hela min novellsamling. Självklart är det inte felfria texter och jag fick även kommentarer och tips på hur de ska förbättras. Det är kluriga strategiska val jag måste göra med mina texter, försöka se en helhel innan delarna är klara. Så funderar jag på den tjejen som inte verkar tagit till sig texterna på samma sätt som de andra. Ska jag försöka anpassa texterna eller inte? Min målgrupp är ju inte alla… Skrivprocessens olika delar är en fascinerande värld, får låta det vila över helgen och jobba vidare till veckan. Det är för många intryck som måste landa och allt är nytt och spännande.

Dålig tajming

Två timmar till deadline och jag har världens skrivkramp. Tycker att allt jag skriver blir platt och meningslöst. Jag berör inte ens mig själv med mina egna minnen, hur ska jag lyckas beröra andra människor? Fyra sidor på två timmar är egentligen rätt enkelt, om man vet vad man ska skriva… Av någon anledning har jag inte panik, mest prestationstångest. Hatar att lämna in dåliga texter, tur att vi får arbeta om dem efter seminariet på fredag. Jag finner mig själv osugen på just den novellen jag jobbar med nu, den känns inte lika självklar som de andra. Okej, fokus nu…

Uppe med tuppen

Blev väckt redan vid åtta av ett sms. Det var inte ens ett skojjigt sms. Men vaken var jag och då var det lika bra att kliva upp. Så nu sitter jag och skriver. Det går inte så snabbt när jag är så trött att jag knappt kan tänka, men det går. Efter lite kaffe går det nog ännu bättre. Idag har jag två viktiga uppgifter; skriva och läsa. Och kanske skriva ett årskrönikeinlägg till er.