Kom hem halv tio. Var genomfrusen efter utomhusaktiviteter så efter en varm dusch sitter jag nu här. Trött och ska just påbörja en inlämning med deadline imorgon eftermiddag. Problemet är att jag jobbar imorgon, precis som alla andra vardagar så uppgiften måste lösas utanför arbetstid. En timmes sömn byts ut mot att läsa en artikel, en timmes lunch imorgon byts ut mot att skriva om artikeln. Okej, det är totalt orealistiskt, men något lär jag hinna stressa ihop.
Två timmar till deadline och jag har världens skrivkramp. Tycker att allt jag skriver blir platt och meningslöst. Jag berör inte ens mig själv med mina egna minnen, hur ska jag lyckas beröra andra människor? Fyra sidor på två timmar är egentligen rätt enkelt, om man vet vad man ska skriva… Av någon anledning har jag inte panik, mest prestationstångest. Hatar att lämna in dåliga texter, tur att vi får arbeta om dem efter seminariet på fredag. Jag finner mig själv osugen på just den novellen jag jobbar med nu, den känns inte lika självklar som de andra. Okej, fokus nu…
Blev väckt redan vid åtta av ett sms. Det var inte ens ett skojjigt sms. Men vaken var jag och då var det lika bra att kliva upp. Så nu sitter jag och skriver. Det går inte så snabbt när jag är så trött att jag knappt kan tänka, men det går. Efter lite kaffe går det nog ännu bättre. Idag har jag två viktiga uppgifter; skriva och läsa. Och kanske skriva ett årskrönikeinlägg till er.
Exakt såhär ser jag ut nu. Försöker skriva ett reportage med deadline imorgon och jag är så slut i både kropp och knopp att jag måste hålla uppe mitt huvud med handen. Inte en enda vettig mening blir nedskriven och jag börjar så smått panika. Ser ni apatin i min blick? Inte ens de mest uppiggande drogerna skulle ha någon effekt på mig just nu.
I övrigt så tvättar jag. Har världens största tvätthög, orkade inte ens bära ner allt på en gång. Alla lakan, handdukar och kläder MÅSTE tydligen tvättas samtidigt. Eller det måste de ju inte, men lika bra att ta allt. Förresten så köpte jag vinterskor idag, så nu kanske jag slipper frysa om fötterna. Impregnerade de också med spray i mitt kök. Sen fick jag vädra hela lägenheten för det luktade så starkt, men jag mådde redan illa så lite extra gör väl inget? Jaha, nu får jag väl panika ihop ett reportage. Kanske spara paniken tills imorgon, kliva upp tidigt och fylld av inspiration.
Så är det nya vecka igen. Jag ligger i sängen och myser medan doften av kaffe sprider sig i lägenheten. Jodå, för när jag var uppe och kissade nyss så passade jag på, alldeles trött och förvirrad, att sätta på kaffe. Har jag förresten berättat för er att jag ofta vinglar när jag är trött? Det är sant, jag vinglar som om jag vore full, men är bara trött.
Nu får jag nog sätta mig och jobb på den där deadlinen jag har tills imorgon. Har egentligen föreläsning på skolan nu på förmiddagen, men uppgiften känns viktigare. Dessutom så handlar föreläsningen om research och det läste jag på journalistiukkursen och hade tenta på till och med. Så det är nog ingen större fara om jag missar. Ska ju jobba i eftermiddag så då blir det inget skrivet.
Denna vecka väntar jag på tre(!!!!) paket från posten. Hoppas alla kommer jättesnart, typ idag eller imorgon. Ett är jag tveksam till om det kommer denna vecka alls, men det vore trevligt för innehållet är en jacka och idag är det frostigt på bilarna, alltså kallt. Nu ska jag bespara er från mitt svammel och lägga orden och energin på min essä istället.
Det är härligt att vakna till strålande sol. Trots att det är klockan som väcker mig. Det är ett hål i mina grannars tak. Ett stort hål, säkert 2*2 meter. Satt och betraktade hålet när det plötsligt dök upp en gubbe i hålet. Ser jätteroligt ut. Tänkte jag skulle ta en bild och visa er, men batteriet i kameran var slut. Istället får ni se en morgonrufsig Sophia tagen med webbkamera. Nu blir det att skriva klart mina dikter innan deadline klockan tolv och försöka sluta hosta.