Sophia heter jag, ni kan kalla mig tant

Idag valde jag bort fest. Jag jobbade ett åttatimmars-pass idag utan en enda sekunds paus. Jag satt ner en gång, det var när jag rusade iväg på toa en gång. Och mat var det inte fråga om, men en cola hann jag dricka. Jag spenderade de sista två timmarna med att skura ett kök och ett diskrum. Var lite kaos idag, så vi stannade alla över och slet. Tro inte jag städade allt själv.

Min kropp är helt slut, öm i varenda liten millimeter, så jag sitter nu i min älskade soffa. Har ätit konsum-sushi och dricker te. Fryser, är trött och sådär gosig och kramig. Därför är jag nerbäddad med täcke i soffan och botar min huvudvärk med… ingenting faktiskt. Det var ju dumt. Men sängen hägrar tidigt ikväll och imorgon väntar lite plugg och gubb och tant-fika. Viktigt att ha vänner som är lika gubbiga som jag är tantig, hahha.

Det kanske verkar som jag klagar, men jag är så glad och nöjd över att sitta här framför en halvkass film och lyssna på regnet. Det enda som hade kunnat göra det bättre vore kanske en snygging att krama på, men ensamheten är rätt underbar den med. Och att det är kaos på jobb gör bara jobbet roligare. Jag vet att det är lite skruvat att tycka så, men jag är ju också lite skruvad…

Lite kaos

Min martini från i lördags

Idag är allt lite kaos. I mitt huvud, i min dator och i mitt hem. Har tusen saker att fixa känns det som, men det har jag kanske inte egentligen. Tror jag börjar med det tråkigaste av allt; besegra diskberget. Aktiviteten följs av dammsugning, sopkastning, ett par vändor till vinden, skrivande inför deadline, fixa med datorn och döende i soffan. Under tiden ska väldigt mycket hett te intagas för att bota min onda hals. Helst vill jag nog bara dö på soffan framför film hela dagen, men det känns inte så rimligt när att-göra-listan är så lång.

När Jessica smakade på min martini i lördags förvreds henne ansikte i avsmak. Du kunde väl sagt att det var gin i den, sa hon lite grinigt. Hon är så söt min lilla bästis.