Falsterbo Horse Show

Igår ringde klockan redan sju och framför mig låg en lång men bra dag. Som liten flicka sprang jag varje sommar genom skogen och smet bakvägen in på området. Idag hade det aldrig gått både tävlingarna, området och säkerheten har växt de senaste 20 åren, men mindre kul är det inte. Jag och Jessica kom fram klockan tio och tog oss in med hjälp av biljetter (självklart har jag använt biljetter ibland förr också). Efter 7-års championatet tog vi lunch för att lagom hinna tillbaka till kaninhoppning, agility och barbackahoppning. Sist (men absolut inte minst) var det Falsterbo Grand Prix.

Godnatt söndag!

Idag har jag varit på Falsterbo Horse Show hela dagen lång. Kom dit tio, gick därifrån strax efter halv sex och vad som hände däremellan får ni se imorgon. Efter tävlingarna gick vi hem till mamma och där var tre barn att leka med. Och massa god mat att äta innan bussen mot Malmö hägrade. Satt i strålande solsken hela dagen och drack lite för lite vatten, så huvudet gör sig påmint. Och en liten strimma på 10×2 cm på ryggen är bränd, annars är jag i bra skick. Förutom tröttheten då. Inom fyra minuter har jag flyttat mig från soffan till sängen. Så nu säger jag godnatt!

Fläckvis rosa/röd

Jag kan inte klaga på dagen idag, förutom att det var hiskeligt kallt i vattnet. När vi tröttnat på stranden gick vi hem till mamma för kaffe och blåbärspaj och väl tillbaka i stan tog jag och Emma en powerwalk i Pildammsparken. Så nu är jag fläckvis rosa (precis som det ska vara) och fläckvis röd (missade tydligen lite när jag smorde in mig…), imorgon hoppas jag på att vara beige.

Midsommarafton


Förmiddagen spenderades i Skanör och Falsterbo med Gåsalopp och mamma-mys. Hann även förbi pappa en timme. Så körde jag vidare till Gislöv och glömde bort kameran i några timmar. Som tur var(?!) kom den fram framåt småtimmarna igen…

Tack till alla som var med och gjorde midsommar till en grym dag och kväll!

På golfbanan

Idag har jag varit på golfbanan. Slog tre slag på Driving Rangen och det gick så bra att jag imponerade på mig själv och vågade inte fortsätta med risken för dåliga slag. Prövade på en liten chip och även den blev bra. Visst är jag allt sugen på att spela igen, men det kostar mycket pengar och tar ännu mer tid.

Det var mamma med gubbe och ett par till som var ute och golfade. Jag lekte caddie till mamma, njöt av solen och förbannade vinden.

Det är så fint där nere men efter tio hål tröttnade jag och gick hem. En liten promenad på två minuter innan jag nådde hemmet och duschen. Nu inväntar jag golfarna med min bok i en skön fåtölj.

Mitt möte med döden och polisen

Vissa möten kan man inte ens fantisera. I fredags körde jag från Falsterbo till Trelleborg. I Höllviken dras gasledningar och ena körfältet är därmed avstängt. Jag kör i femtio, som hastigheten är och i mitt körfält, det enda som är öppet. Bakom mig har jag en monsterbil. Det är den största SUV/PickUp jag någonsin sett och ifrågasätter om det verkligen behövs en sådan bil i ett litet bostadssamhälle.

Plötsligt, möter jag en polisbil. Eftersom polisbilens körfält är avstängt kör han i mitt. Rakt framför mig stirrar polisbilens lyktor mig i ögonen. Jag håller alltså på att frontalkrocka med en polisbil! Jag ställer mig på bromsen och ber att få överleva. Hinner tänka att jag kommer förlora mitt körkort (trots att jag kör helt lagligt och precis som jag ska), att jag kommer hamna på sjukhus, att mammas bil kommer vara så förstörd att den måste skrotas, att jag kommer dö, att ingen kommer kunna hämta mamma på flygplatsen dagen därpå, att monsterbilen inte ska reagera och köra rätt in i mig och ge mig wiplash.

Polisbilen svänger snabbt in mellan de röda konerna i det avstängda området och faran är över. Jag trodde fortfarande de skulle vända och ta mitt körkort av någon konstig anledning. Mitt hjärta slår likt en kanins och med trevande lemmar kör jag försiktigt vidare till Trelleborg i chock. Att vara sekunder från en frontalkrock med en polisbil händer inte varje dag. Får fortfarande rysningar bara av tanken.

God måndagsmorgon

Halv åtta vaknade jag alldeles outsövd. Suck, andra natten utan den starka smärtstillande (för den svimmar jag av och blir alldeles groggy i huvudet fram till eftermiddagen) och andra usla natten. Inte sovit alls bra och vaknat, trött, tidigt utan att kunna somna om. Dumma smärta. Men det var hur skönt som helst att sova i min egen säng inatt. Och trots att jag har jätteont och känner mig handikappad är jag ändå rätt peppad för måndagen. Jag har hittat intressanta jobb att söka och orkar förhoppningsvis med lite plugg också. Men först ska jag kliva ur sängen och köra ner till Falsterbo igen.

Flitens lampa lyser i Falsterbo

Nu ska ni få höra vad duktig jag varit hittills idag. Vaknade halv nio och satte mig direkt med plugget. Efter två timmars läsande gav jag mig ut på en timmes powerwalk i det gråa vädret. Valde bort stranden och gick vägen förbi mitt barndomshus, som nu är någon annans. Tog vägen genom min barndomsskog och lyckades undvika den råa blåsten. Väl hemma svarade jag på lite mail innan jag värmde mig i duschen för att sedan återigen läsa en timme och nu är klockan ett. Kroppen har hunnit kallna igen så den värms med en kopp te och nu är det dags att ta tag i jobbsökandet till ljudet av regndroppar mot fönster. Så härligt det är när allt faller samman och energin är på topp.

Tänkarhatten på!

Har tagit mig ner till Falsterbo idag. Här sitter jag med den största tänkarhatten på och söker jobb och pluggar på min hemtenta. Och så tvättar jag. Jag har med mig två gigantiska kassar med smutstvätt och inte ett enda rent plagg (förutom de på min kropp). Det kändes lite som att jag flydde från min lägenhet, som i en film, när jag packade. Jag kom hem och rafsade ner tvätten i stora påsar, slängde ner böcker, sladdar, dator och lite toalettsaker i en väska och tog med en påse med mat, slängde in allt i bilen och körde iväg. Nu flyr jag inte från något, kanske mer till lugn och ro i Falsterbo så jag kan plugga och fixa saker utan att distraheras av min egen lägenhet.

Imorse var jag och lämnade in bilen. Den är lite trasig, men en otroligt snäll mekaniker på Peugeot förklarade för mig så jag förstod vad som behövs göras. Nu ska jag se till att fixa färdigt bilen till mamma så när hon kommer hem från sin semester kommer hon hem till en hel bil. Speciellt då det är styrningen det är fel på. Det vore snällt av mig tycker jag. I alla fall satt jag i nittio minuter och väntade medans de kollade på bilen. Jag läste min bok, men framförallt tittade jag på säljarna i lokalen. Kläder, beteende, kroppsspråk. Det är sådant jag gillar. Att titta på folk. Oj, nu blev det osammanhängande och förvirrande för er. Bäst jag fortsätter fixa med mitt.