En bitter eftersmak

Det har varit en bra helg. Kul att återvända, träffa gamla goingar, dra på sig studentoverallen, sjunga studentsånger och annat skoj. Men på något sätt med en bitter eftersmak. Jag minns varför jag lämnade och jag minns vad jag saknar. Och just nu, vill jag bara hem. Till min lägenhet i Malmö. Det kan vara för att jag har sju timmars resa framför mig, det kan vara för att det är söndag. Det kan också vara för att jag kanske hade för höga förväntningar om vissa saker. Det kan vara för gamla minnen jag inte vill minnas. Det har varit en toppenhelg, på alla sätt och vis, men med en bitter eftersmak.

Hallsberg

Sitter lite fast i Hallsberg just nu. Tåget var ersatt med buss, men jag pratade, klagade och såg väl allmänt trött ut så jag ska åka x2000 istället. Nu tror ni att det är jättebra och det är det. Förutom att jag nu suttit här i två timmar och det är ytterligare en halvtimme tills tåget går. Min rumpa är platt och öm av träbänkarna i Hallsberg. Finns det något att göra i Hallsberg? Någon som vet annat än att byta tåg? Inte för att jag tänker göra något, men känner liksom bara till Hallsberg som tågbytarort. Och här på station hänger ett gäng tonåringar. Så om detta är tonåringarnas val är kanske stationen det bästa Hallsberg har att erbjuda? Fram kommer jag i alla fall. I nästan tid. Nu önskar jag bara en heting som masserar min rumpa till sin ursprungliga form.

På väg

Dödstrött på tåget. Men så blir det när jag går på konsert dagen innan. Tror förresten jag kan ha pajat mitt öra igår, men det var det nog värt. Träffade min gamle biologilärare, tillika legendaren Jan-Åke Hillarp på perrongen. Han kan vara den häftigaste människan någonsin. I alla kategorier. Nu ska jag sova har en hel Karlstad-helg att orka med…

Danko Jones

Dessa fina killar och jag har en dejt ikväll. Tur jag går med två fina tjejer så vi får varsin. Eller?! Kommer det fler? Måste vi dela med oss av grabbarna? Aja, njuta av fint sällskap, fin utsikt och bra musik ska jag i alla fall. Cyklade både till och från skolan i någon typ av racerfart så svettig blev jag, trots att jag duscha imorse. Men jag satsar deo + parfym, för på en konsert får man lukta lite weird… Hittade den här roliga filmen. Bra ljud, dålig video men det är precis vad jag kommer få se ikväll. Fast förhoppningsvis lite tydligare…

Idag börjar det

Först ett seminarium, sedan konsert, imorgon: Karlstad. Jodå, fullt upp av roligheter som jag just nu stressar ihjäl mig för. Om tre timmar ska jag vara på skolan tills dess ska jag ha läst på det sista inför seminariet, börjat packa och göra iordning lägenheten för avfärd och göra en annons. För efter seminariet, då blir det raka vägen (nästan) hem till Jessie för idag är det Danko Jones. Och tåget imorgon går tidigt. Det blir bra det här, jag ska sluta svamla och sätta igång. Är så glad att det spritter i hela mig, eller är det stressen?! Äh, vem vet? Vem bryr sig? Nu kör jag!!

[ad#Nelly banner]

Sötaste pillan

Igår hos farbror doktorn fick jag medicin. Idag hämtade jag ut den och dra mig baklänges men är det inte det gulligaste någonsin? En rosa och vit kapsel. Sådär fint gammelrosa är den. Så skramlar den, så jag hör den nästan hela vägen ner till magen. Tur att jag är lättunderhållen, för det är himlans skoj att äta medicin nu.

10.15-12.00

Det var då jag hade föreläsning idag. En timme och 45 minuter enligt schema. Det var en gästföreläsare vi hade, någon författare. Efter lite information från vår vanliga lärare började killen prata vid 10.30. Efter två minuter slutade jag lyssna. Killen bredvid mig smaskade på ett tuggummi, tre tjejer snett framför satt och fotade sig själva och fnissade hysteriskt högt. Jag satt och skrev. Lyssnade lite sporadiskt. Ibland sa han intressanta saker, däremot inget som jag kommer ha nytta av. Jag vill inte skriva en bok utan bokstaven e. Jag vill inte skriva om Strindbergs böcker genom att sätta alla ord i bokstavsordning. Det är inte min grej. Så jag skrev om min bok. Den jag vill skriva. Min idé finns nu i punktform i ett anteckningsblock.

11.00 fick vi paus. Tio minuter. De fnittrande tjejerna gick hem. Killen spottade ut sitt tuggummi. Min bok i punktform var klar. Bestämde mig för att lyssna när lektionen återupptogs 11.10. Det var som att tiden gick baklänges. Det han sa var ganska intressant, eller kunde varit. Han pratade med samma tonläge i nästan två timmar. Ingen kan finna det intressant. Ingen kan finna den orken att lyssna på ett och samma tonfall i två timmar. Jag tittade på studenterna runt omkring mig istället.

11.45 frågar författaren om vi har några frågor. En dold glädje sprids inom mig, vi kommer få sluta tidigare. Men det fanns frågor. Typ två, sen fortsatte han prata ändå. 12.00 börjar alla skruva lite på sig, packa ihop sina saker, ta på sig jackor, några lämnar salen. 12.05 blir han tyst, en snabb applåd och jag lämnar salen tillsammans med mina klasskamrater. Undrar om han verkligen var klar då, eller tolkade vi en konstpaus som slut?

Svar på kommentar

Fick en kommentar av None förut:

”Tycker du verkar sjuk ofta, kanske ska kolla upp det? Och var lite mer positiv i bloggen så blir den roligare att läsa.”

Du har rätt i att jag är sjuk ofta. Lite febrig, krasslig, trött, magont osv. Jättegulligt att du bryr dig, men jag går redan hos läkare. Idag besökte jag min nya läkare i Malmö för första gången. Att bara dålig ofta tär lite på min ork och därför har det tagit ett tag innan jag orkat ta tag i det igen. Jag har nämligen i flera år varit på dussintals undersökningar och får olika svar varje gång. Men jag försöker se positivt på det hela och det är väldigt sällan jag låter det påverka jobb och skola. Trots att det kanske inte alltid går igenom i skrift.

Just nu är jag inne i en jobbig period med mycket ont och framförallt mycket stress och har lite svårt att vara positiv när det mesta jag har inom mig inte är positivt. Sen så kan jag tycka att det finns en del glädje i bloggen också, men det är ju en smaksak. Däremot får du gärna ge mig tips på vad du vill läsa om. Skriv en kommentar och säg vad jag ska skriva om.

Det gäller er alla. Vill ni läsa om något speciellt är det bara att skriva en kommentar så ska jag göra mitt bästa.

Jag har tupplurat framför tv:n hela dagen

Fortfarande alldeles gäspig och trött, så det får bli tidigt i säng idag. Har nog lite sömn och vila att ta igen. Men inte kan jag hålla mig lugn för länge, sitter och skriver en lista på allt som ska göras imorgon. Min pappa kom förbi förut med lite post och påpekade hur blek jag var. Det är sådant man blir glad av att höra, haha.

Spillde soppa över min telefon förut. Den blev helt dränkt. Splash! Så nu har jag en telefon som doftar soppa. Den verkar funka, men fuktskador kan ju vara luriga. Ibland är jag allt klantig. En av mina gamla telefoner blev dränkt i kaffe, det där med värma vätskor och telefoner verkar inte vara min grej. Och inte lär jag mig av mina misstag heller. Nej, nej…

Hemmadag

Jag ljög lite för er i förra inlägget. Jag är inte helt redo för kallaste vintern någonsin. Jag har varken bra skor eller jacka. Mentalt är jag dock redo. Bring it on! (så fort jag köpt skor och jacka)

Idag är jag hemma sjuk från jobb. Ibland har man en kropp som säger till när det räcker. Känns lite skönt, fast att jag mår dåligt. Ska plugga lite och mysa i soffan med mig själv. Bara ta det lugnt. Kanske sova lite. Ögonen går typ i kors på mig. Först ska jag skicka in min novell. Finslipa det sista och hoppas på att mina lärare och skolkamrater har mycket positivt att säga. För vem vill ha negativ kritik egentligen?