Med ett pip i örat

Idag klev jag upp hiskeligt tidigt för ett läkarbesök. I väntrummet satt fullt av, vad som verkade vara nervösa, personer. Det enda som hördes var personalen genom den stängda dörren och andetag. En av tjejerna visslade lite med näsan varje gång hon andades. Igår var det vår i luften, idag höst. Jag var rätt frusen och bortblåst när jag kom hem igen. Kurade upp mig i soffan med datorn, skolböcker och en kopp te. Sen har jag liksom stannat där hela dagen.

Mitt öra gör lite ont, men framförallt så tjuter det. Mest susningar, men så plötsligt tar det kraft och ett högt tjut uppstår. Trots obehag kan jag inte hjälpa att finna det lite lustigt. Jag kan inte påstå att min koncentration har fungerat idag. Jag har sökt ett jobb, fyllt i papper, läst lite i skolboken, läst lite av mina texter, bytt soffan mot köket, disken och muffinsbakning. Många småsaker har jag pillat med, men inget ordentligt. Kan inte säga att jag presterat idag. Är så trött att jag nog tänker bädda ner mig i sängen med en bok alldeles strax. Det måste vara okej halv tio när man börjar bli lite tantig, eller?! Jag har ju sett Antikrundan idag, så då passar en tidig sänggång alldeles utmärkt!

Att överleva en zombiekatastrof

Igår på min powerwalk lyssnade jag på P3 Populär där de bland annat pratade om en ny abf-kurs. Att överleva en zombiekatastrof. Jag trodde först att det var ett skämt, men det var ju varken första april eller första maj och killen som ska leda kursen lät ju seriös. Jag gick hem och kollade upp detta. Och visst var det på riktigt!

På radion fick jag lära mig mycket vettigt. Som att man ska fylla ett badkar med vatten, hagelgevär kan vara bra om man vill skapa lite yta men kofot är nog det bästa vapnet och mycket mer. Han lät så allvarlig och jag gick och fnissade lite åt honom. Nu när jag funderat på det ett tag är jag sugen på att gå. Visst vore det värt femhundra spänn för att få reda på allt om hur man överlever en zombiekatastrof? Klicka på bilden för att anmäla er eller bara för att läsa mer.

Nya hål i väggen

Här står han. En intet ont anande storebror och borrar hål i lillasysters väggar, medan hon smygfotar. Trots en busig lillasyster är han himla snäll mot henne. Hål är borrade, krokar uppsatta i kök, hall och vardagsrum och lampan i köket är utbytt mot en mycket finare. Det enda som står på väntelistan nu är att jag ska fixa till lampan i vardagsrummet så den kan hängas upp. Men innan den ska lysa upp min vardag måste material inhandlas; lampsladd i tyg, sprayfärg och tyg. Älskar när det kliar i mina projekt/pysselfingrar. Hela jag fylls av energi och inspiration.

Kommer de alltid på samma ställe?

Jag har otroligt dålig koll på finnar. Antagligen för att jag aldrig haft några problem med finnar. Ibland får jag en finne och då klämmer, pillar och river jag hysteriskt i flera dagar tills den försvunnit. Inte så smart kanske, men det är så jag jobbar. Nu är det så att jag oftast får en finne på hakan. På samma ställe. Är det normalt? Brukar man få finnar på samma ställe? Är det typ en sjuk stackars por som aldrig får vara ifred från finnar? Vet ni? Eller måste jag googla?

Mina tankar om Melodifestivalen del 1

Dilba – Kul att se att hon lever, att hon inte åldrats på femton år. Tyvärr är både kläderna och verserna tråkiga, stackarn är inklämd i en kjol och ett par skor hon inte kan röra sig i utan står mest framåtlutad med en utsträckt arm. Det enda med potential är refrängen, men den hjälper inte uppträdandet och kan inte lyfta de dåliga verserna.

Swingfly – Jag blev först förfärad och började skratta, vad tusan är detta egentligen?! Pinsamt tyckte jag att det var. Så ändrade jag mig lite. Låten växte och jag började digga med. Om jag tycker den skulle direkt till Globen? Absolut inte, andra chansen på sin höjd.

Jenny Silver – Schlagerdänga med ABBA influenser, hon iklädd en muskort klänning som glittrar. Det här kan gå bra för henne i tävlingen och att hon kom till andra chansen kan bara vara positivt. Låten växer desto fler gånger den spelas.

Jonas Matsson – Lite nervös kanske? Sången var allt annat än tajt och musiken, var är den? Lite komp i bakgrunden bara. Kläderna ser ut som att han kom in direkt från gatan, det är helt enkelt tråkigt. Ett rätt dåligt försök till en sommarplåga.

Le Kid – Det här gillar jag. Kanske inte den bästa låten, men låten håller mig intresserad fram till slutet. En härlig popdänga med en underbart färgglad show. I mitt tycke borde de ha gått till andra chansen.

Rasmus Viberg – Det låter okej (alltså inte falskt), men det är ingen bra låt. Och det är definitivt inget att se på. Karlsson på taket möter Bonde söker fru och håret är inspirerat av Einstein eller? Och vad betyder Jag hoppades att det skulle vara bättre, han är ju härifrån och väldigt ung, men det är mest katastrof, tyvärr.

Pernilla Andersson – Hon är inte unik i det hon gör. Idde Schultz, Melissa Horn det finns många kvinnliga singer/songwriters som låter lika. Kanske att Lars Winnerbäck kommer göra en duett även med Pernilla. Inget som får mig att hoppa högt, men hon är söt och duktig på det hon gör. Hennes chanser att komma till Globen är nog små.

Danny – Dansgolvsdänga. Det vore skandal om han inte kom direkt till Globen, inte för att låten är så sensationellt bra utan för att han är Danny. Nu var det en bra låt som kommer spelas hela sommaren på varenda dansgolv i vårt avlånga land, men kommer han vinna schlagern med den? Mycket tveksamt.

Det är en väldigt blåsig dag idag

Inatt låg jag vaken och lyssnade till monstret. Monstret med den bullrande rösten, som inte bryr sig och det råkar vara ett träd eller några takplattor i sin väg. Jag låg och lyssnade hur hela huset knakade i väntan på en katastrof. Att fönsterna inte skulle orka hålla monstret ute. Jag somnade till slut och fönsterna höll.

Idag är himlen blå och vid en första anblick råder lugnet. Men en blå himmel eliminerar inte stormen. Jag ser ut på gatan och blicken möts av människor som får kämpa sig fram i motvinden. Monstret ryter fortfarande högt och ställer till problem för de flesta. Trots känslan av att hållas fängslad av monstret och obehaget det ger, stannar jag ändå inne. Fegis som jag är vill jag inte möta honom om jag kan låta bli.

Tired of beeing tired

Idag har jag varit kall och trött. Frös så otroligt mycket förut och ingenting hjälpte, förutom täcket jag till slut hämtade. Tröttheten har sina klor i mig och jag somnade från plugget. Sov gott i över en timme, men är fortfarande lika trött. Är inte riktigt i form, har fortfarande småont i halsen, men låtsas inte om det riktigt. Har tröttnat på att vara trött och vara småförkyld.

Finns det något roligare?

Än att låta klockan ringa kvart i sju en måndagsmorgon för att dra ur de varma sängkläderna och släpa ner de, plus all annan tvätt till tvättstugan en kvart senare? Nej, det måste vara det roligaste som finns här i världen. Eller så är det lika tråkigt som krig och som att se färg torka på väggen. Sista maskinen är inne nu och jag är, fylld av en kanna kaffe som drivmedel, redo för en långpromenad. Mitt blödande skoskav, som inte blött sen i lördags, är väl omplåstrat för att klara minst en timmes powerwalk. God måndagsmorgon till Er!