Jag har tupplurat framför tv:n hela dagen

Fortfarande alldeles gäspig och trött, så det får bli tidigt i säng idag. Har nog lite sömn och vila att ta igen. Men inte kan jag hålla mig lugn för länge, sitter och skriver en lista på allt som ska göras imorgon. Min pappa kom förbi förut med lite post och påpekade hur blek jag var. Det är sådant man blir glad av att höra, haha.

Spillde soppa över min telefon förut. Den blev helt dränkt. Splash! Så nu har jag en telefon som doftar soppa. Den verkar funka, men fuktskador kan ju vara luriga. Ibland är jag allt klantig. En av mina gamla telefoner blev dränkt i kaffe, det där med värma vätskor och telefoner verkar inte vara min grej. Och inte lär jag mig av mina misstag heller. Nej, nej…

Hemmadag

Jag ljög lite för er i förra inlägget. Jag är inte helt redo för kallaste vintern någonsin. Jag har varken bra skor eller jacka. Mentalt är jag dock redo. Bring it on! (så fort jag köpt skor och jacka)

Idag är jag hemma sjuk från jobb. Ibland har man en kropp som säger till när det räcker. Känns lite skönt, fast att jag mår dåligt. Ska plugga lite och mysa i soffan med mig själv. Bara ta det lugnt. Kanske sova lite. Ögonen går typ i kors på mig. Först ska jag skicka in min novell. Finslipa det sista och hoppas på att mina lärare och skolkamrater har mycket positivt att säga. För vem vill ha negativ kritik egentligen?

Kallaste vintern någonsin

Det ska det tydligen bli denna vinter. Och jag längtar. Som en liten tok. Förstår dock inte hur de kan veta det. Okej att spå väder en vecka eller några dagar framåt, men månader?! De kanske bara gissar, för det är lika ofta som de har fel som rätt. Jag hoppas på kallaste vintern någonsin. Jag älskar vintern och kylan och snön och halkan. Tänk att få burra in sig i en tjock jacka, känna snoret frysa till is och tårna domna bort. Kan det bli mycket bättre?

Ser däremot redan nu människor med dunjackor. Alltså mitt på dagen, i höstsolen. Är de galna eller?! Vem behöver en tjock täckjacka nu? Dagtid i solen är det så varmt att jacka känns överflöd. De kommer frysa till vintern. Jag vet att jag är frusen, men jag är mest frusen inomhus. Tokigt, jag vet. Jag älskar vintern (och alla andra årstider för den delen) men min entusiasm delas av få. De flesta bara klagar så mycket att jag nästan skäms för att gilla det. Som att de med grupptryck försöker få mig att ogilla vintern. Därför gillar jag den i smyg. Sjunger jul och vintersånger redan nu, för att värma upp. Men bara tyst för mig själv. Ni gnällfisar får inte vara med och förstöra glädjen med vintern. Så! Kallaste vintern någonsin, give me what you got….

Praopojkar

Idag har jag haft två praokillar hos mig. Eller vi kanske jag ska säga. De är ju inte mina, de tillhör ju alla anställda. De har hjälpt. Det har inte gått snabbt, men de har hjälpt. Har konstaterat att jag är snabbare än två 15-åringar. Men det gör inget, de gör allt tråkigt. Känns bra att någon annan städar toan, diskar, skär bröd, sopar osv… De säger inte mycket, viskar lite sinsemellan. Jättesöta är dem.

Föga förvånande är jag helt slut efter idag. Ont i både huvud och hals, men hoppas det beror på trötthet och inte på sjukdom. Jag kan inte bli sjuk nu när jag ska åka till Karlstad och grejer. Jag ignorerar (som vanligt) för jag har svinmycket att göra ikväll. Kanske en reboot med lite mat först.

Verkligheten kom ifatt

Det fjåniga leendet byttes ut mot bekymmer. Eller inte bekymmer direkt, men jag vet liksom inte var jag ska göra av allt inne i mig. Tankar, rädslor, längtan, vilja… Hur ska jag sortera, få ut allt? Jag kan liksom inte hantera mig själv. Det låter dramatiskt, men det är det egentligen inte. Det är väl mer fundersamt. Antagligen för att det hänt så mycket denna vecka och nästa vecka blir minst lika händelsefull och allt har typ rört runt i mitt inre. Självklart till det bättre, men ibland är bra beslut jobbiga att ta. Nu blir det nygräddad fläskpannkaka med lingonsylt framför tv:n för att rensa lite tankar.

Höstsöndag

Vissa dagar är bättre än andra. Vaknade och utanför fönstret var allt vitt. En vit tjock dimma låg över stan och långt borta såg man solen kämpa sig genom dimman. Ut på långpromenad med Jessie i det fina höstvädret, med varsin kaffe i handen. Lite skvaller och bästismys. Nu sitter jag och skriver både nyhetsbrev och novell. Ser fram emot en händelserik vecka och bara njuter. Ska städa lite snart. Veckans kläder som hamnat på golvet ska till sin rätta plats. Disken ska bli ren och mat ska lagas. Och allt görs i långkallingar. Den lugna helgen har gett resultat i en mindre stressad Sophia. Så skönt. Har liksom ett fjånigt leende på läpparna för ingenting. Lovley!

Jaha…

Här sitter jag och rynkar på näsan och vinkar till er. I min soffa, ensam och jobbar en lördagskväll. Det är inte så tragiskt som man kan tro. Har det ganska bra här i soffan. Fick den briljanta idéen att kombinera mina riskakor med mitt jordnötssmör. När kombinationen nådde min mun var idéen inte alls briljant länge. Fy tusan vad ogott. Ändå åt jag två.

Om ni undrar varför jag jämt har mössa på mig, är det för att det är så kallt annars. Jag fryser nästan alltid när jag är stilla. Så är det. Tycker ni det är tragiskt att jag jobbar en lördagskväll, så har ni fel. Är jag hemma så jobbar jag, lika bra. Tycker ju det är skoj också.

Min onsdag i Stockholm i bilder

Kommer till konferensen. Går på toaletten. Där har de världens sötaste lilla påse med tamponger, trosskydd, tandpetare och annat välbehövligt. Urgulligt

Checkade in på hotellet. Då krigar jag i myrornas krig. Ni får titta jävligt noga, men mitt namn står där. Mitt i kriget. Heja de vita!

Efter 35-års jubileet gick alla till KGB. Där fanns Sparkling KGB att dricka. Bilden är sned, ni får vrida på huvudet. KGB är den mest vänstra puben jag någonsin varit på. Vi kom ca 40 personer i kostym och klänning och drack Sparkling KGB. Komik på högsta nivå. Det var alla bilder som följde med hem. Dokumenterade det viktigaste alltså. Eller, det var en till bild på när jag var med i myrornas krig, men kändes lite för mycket att publicera båda.