Dagen vände, men känslan finns kvar. En god natts sömn kommer göra mig gott och imorgon vaknar jag med nya krafter. Tills dess äter jag chips med dipp till middag och är lite skör i soffan. Kanske ser jag en sorglig film och gråter lite, fast mest behöver jag nog en komedi och skratt. Äsch, nu släpper vi detta, imorgon är det ju helg (fast jag är ledig heeela helgen, så vill någon leka får ni hojta)
Efter att jag blivit arg på reklamkillen fick jag uppmuntran från oväntat håll. Så skickade jag iväg två jobbansökningar (håll tummarna för mig). Jag belönade mig med att plugga i solen tills jag var alldeles rosa. På eftermiddagen började mitt hjärta blöda, det lagade jag med chips och film. Sen slickade jag av saltet från Djungelvrålgodisar för det är ju det godaste. Nu smider jag planer för morgondagen och ser Big Brother. Sen ska jag sova i världens bästa säng, min alltså. Puss på er fina!
Ge mig lust och glädje. Är i en sån dålig period nu där allt känns tråkigt. Jag gnäller och klagar och det värsta av allt; jag tycker synd om mig själv. Jag avskyr sådana människor och nu har jag blivit en själv. Ett heltidsjobb, något jag har pluggat till vore en säker humörhöjare. Nya utmaningar, nya människor och ny energi. Jag är inte ilsk egentligen, jag är rätt glad och energifylld. Nu är jag liksom less. Som att kämpa i motvind. Snart är det min tur, det är jag helt övertygad om. Snart överöses jag av positiva händelser och då är det jag som skuttar gatorna fram med ett leende på läpparna.
Ibland går dörrar i baklås. Ibland går de i baklås klockan tre på natten. Då kan det sitta en tjej och gråta förtvivlat i några timmar tills hon får sova på bästisens golv. Då kan det komma en hjälte och borra upp låset och smörja och fixa så tjejen får komma hem. Där möts hon av en lägenhet i kaos efter gårdagens fest och fattig blev hon på köpet. Joråsåatte grattis på födelsedagen till mig! Nu ska jag städa, om några timmar kommer familjen på tårta. Vet inte om jag ska fortsätta gråta eller kanske skratta, helst vill jag nog sova. Och kanske gråta lite till.
Det fjåniga leendet byttes ut mot bekymmer. Eller inte bekymmer direkt, men jag vet liksom inte var jag ska göra av allt inne i mig. Tankar, rädslor, längtan, vilja… Hur ska jag sortera, få ut allt? Jag kan liksom inte hantera mig själv. Det låter dramatiskt, men det är det egentligen inte. Det är väl mer fundersamt. Antagligen för att det hänt så mycket denna vecka och nästa vecka blir minst lika händelsefull och allt har typ rört runt i mitt inre. Självklart till det bättre, men ibland är bra beslut jobbiga att ta. Nu blir det nygräddad fläskpannkaka med lingonsylt framför tv:n för att rensa lite tankar.
Efter valvaka, hetsiga diskussioner och grubbel blev det inte mycket sömn inatt. Tankar om utanförskap, mobbing, vänskap, politik har fyllt nattens mörker. Inte för att jag blir klokare av grubbel, svaren är få och frågorna många. Känslorna strider mot hjärnan och sömnen är svår att finna med ett inbördeskrig i själen. Det är en trött och ofokuserad Sophia som cyklar till skolan med ett hopp om en föreläsning som skingrar tankarna.