Dagen vände, men känslan finns kvar. En god natts sömn kommer göra mig gott och imorgon vaknar jag med nya krafter. Tills dess äter jag chips med dipp till middag och är lite skör i soffan. Kanske ser jag en sorglig film och gråter lite, fast mest behöver jag nog en komedi och skratt. Äsch, nu släpper vi detta, imorgon är det ju helg (fast jag är ledig heeela helgen, så vill någon leka får ni hojta)
Jag kunde inte förstå hur jag skulle ta mig ur sängen när klockan ringde i morse. Så jag stannade kvar. Tog sovmorgon och hoppade föreläsningen. Vaknade och trodde jag snart skulle börja jobba. Dubbelkollade schemat – som tur var innan jag klev ur sängen – och mindes att mitt pass hade kortats ner. Jag börjar inte förrän två. Det känns lite onödigt att bara jobba tre timmar, men det är bättre än inget.
Jag ligger fortfarande kvar i sängen. Kommer liksom inte ur. Ligger med datorn och tar igen förlorad datortid. Jag tänker, klurar och funderar en del också. Det började jag redan med igår. Känner mig lite smådepp, men så är det ibland. Egentligen har jag massor att göra, men jag ligger bara här. Får göra allt en annan gång. Nu ska jag mysa med vemodet och snart ta mig till jobb.
Eller, jaa…. nästan iaf.
Jag kan bli mysdeppig, tycka att det är mysigt att ligga i min säng, lyssna på deppmusik och må dåligt. Jag kan alltså njuta lite av att må dåligt, jag vet det är underligt, men antar att det rinner en masochistisk ådra genom min lilla kropp. Detta kan jag förstå. Det jag inte förstår är att jag omedvetet lockar fram detta apatiska tillstånd. Jag vet vad som får mig att må dåligt, men ändå så utsätter jag mig för det, hemsidor, bilder osv… Som idag tex. Jag har varit jätteglad i två dagar, lite bitter kanske men det tillhör, så sitter jag på jobb och har lite att göra så jag passar på att slösurfa lite på nätet. Givetvis styrs mina klick mot det jobbiga och hux flux så sitter jag här och tycker synd om mig själv. Men det är inte synd om mig, jag får skylla mig själv som håller på så här!!!
Jag har fler exempel på min masochism, bjuder kanske på en lite senare, nu ska jag jobba vidare!