Ändrade planer

Skulle jobbat 10 till 18 idag, men så blir det icke. Chefen ringde igår och undrade om jag kunde stå på Dieselstore och göra varm choklad idag och imorgon. Alltså offra min enda lediga lördag hela hösten. Men självklart ville jag det! Fyra timmar i eftermiddag och fyra timmar imorgon och 200 liter mjölk ska bli varm choklad. Ska bli riktigt roligt faktiskt.

Vaknade dock med tveksamt välmående. Huvudvärk, lite yrsel och samma gamla förkylning. Med det gör inget hur mycket bihålorna än bultar jag ska jobba och sedan till Trelleborg för umgänge med trevliga flickor. Jag har hört att varm choklad botar allt så det är tur att jag kommer ha varm choklad i överflöd idag.

Snö och jultokig De Luxe

Promenerade hem från skolan idag. Västra hamnen – Nobel. Tog vägen genom stan och inhandlade lite julpynt, glögg och småsaker till min paketkalender. Jag vet att det är lite tragiskt att jag gör en paketkalender till mig själv, men det är ju så himla skoj. Jag hade nog världens löjligaste leende på läpparna hela tiden, men det var ju för att det snöade. Och snö gör mig lycklig. Tyckte inte ens det var jobbigt att gå halva vägen med stora tunga påsar. Jag vet, jag är en idiot men ack en så söt sådan. Och nu börjar det bli juligt här hemma. Fattas lite blommor och en gran, sen är allt gott.

Vem bestämde tiden

Klockan sju ringde klockan idag igen. SJU! Två dagar på rad! Jag kom knappt upp. Det är fan tortyr att kliva upp så tidigt. Tar bussen till skolan idag. Det snöar på isklädda gator och jag vill inte dö i en cykelolycka vid 26 på väg till en redovisning. Buss känns mer okej, det är liksom kollektiv döende. Klockan sju… jag dör… eller somnar i alla fall.

Så oteknisk ibland

Jag försökte visa er bilder på snön, men jag misslyckades. Tydligen kan jag bara blogga ord och inte bild från telefonen. Alltså man kan blogga bild, det är bara jag som är kass.

Jag har fått en brutal huvudvärk under dagen också. Den botar jag med att plugga. Det går inte bra med botandet, men vad gör man?! Måste få förberett mitt kulturreportage. Och min redovisning imorgon. Ser i alla fram emot en fika med Marcus som är i stan några timmar. Det är mycket roligare än att plugga.

Har ställt in min cykel i källaren idag. Tog tio minuter att få upp låset förut, så tänkte att den skulle bli glad av att tinas. Det blir alltså en promenad till stan sen, men det är ju bara mysigt i snön (eller i det smutsiga slasket som ligger på gatorna…)

Nästan som ett vinterlandskap

Vakna till snö. Somnade visserligen till att det snöade så jag är inte så förvånad. Verkar vara snö som ligger på marken mer än två minuter. Och så blåser det massor. Det var dagens väderleksrapport. Nu blir det snart cykel till skolan. Lär ta en evighet bland alla ovana vid snö cyklare och bilförare. Tror jag skippar mascara idag, ser ut som det snöar lite fortfarande. Och mascara i hela ansiktet är inte så sexigt.

Och vet ni vad? Jag är alldeles jättetrött. Sent i säng, kunde inte sova och en natt fylld av drömmar. Ska förresten ta en bild på snön med min fina iPhone och se om jag lyckas publicera den. Då är jag sysselsatt på lektion idag. Visst är pressetik spännande, men redovisningar håller sällan hög nivå. Även min imorgon kommer vara askass. Så är det.

Både full och tom och upptagen

Igår var mitt stadie likt apatiskt, idag mer disträ. Det går alltså åt rätt håll. Jag är tom på insidan, full i hjärnan och almanackan är överfull. Tankar och känslor göms undan till tiden finns och då hoppas jag de flesta är borta och glädjen kommit åter.

Idag var vi en kort på jobb, men eftersom vi hade lugnt så gjorde det inget. Efter en mycket snabb dusch var det dags för möte med bostadsrättsföreningen om stambyte, lite sisådär skoj. En del användbar information och mycket babbel som var helt onödigt. Och nu är det dags för plugg, förberedelser inför kommande två dagars redovisningar i skolan.

Till toner av grått

Inget ja, inget nej. Inget bra eller dåligt. Inget svart eller vitt. Där befinner jag mig nu, mitt i det gråa.

I en värld fylld av kan vara, kan bli och kanske. En värld där tankar inte alltid är bra, de tenderar att bli svarta istället för vita. Jag finner mig i världen där jag inte vet annat än att vänta. Skapa sysslor för att väntan ska kännas kortare. Och hoppas att oron och rädslan försvinner medan klockan går framåt.

Jag sitter på en föreläsning och antecknar. Deltar i gruppdiskussionen. Tar på mig uppgifter till redovisningen. Men egentligen ligger själen och hjärtat i fosterställning, stirrar ut i tomma intet och ältar.

Kan vara, kan bli och kanske är mina största fiender idag.