Det krävs så lite

En lugn dag på jobb (vilket nog behövs med tanke på kaffeavvänjningen). Fick packat massa gott julte och snacka lite extra med snygga gäster, hahha. Sprang inom en butik på hemvägen och köpte årets första julklapp. Den enklaste julklappen då. Jag har en familj med svåra önskningar. Tur att de är så bra människor så de är förlåtna för sina dåliga önskningar.

Och dagens bästa hände när jag kom hem. En vän jag trodde jag nästan förlorat kontaktade mig igen. En kort pratstund och jag var sprudlande glad. Det är inte svårare än så. Nu måste jag fortsätta skriva och jaga deadline. För jag är trött och vill sova, men först måste jag leverera massa ord.

Till toner av grått

Inget ja, inget nej. Inget bra eller dåligt. Inget svart eller vitt. Där befinner jag mig nu, mitt i det gråa.

I en värld fylld av kan vara, kan bli och kanske. En värld där tankar inte alltid är bra, de tenderar att bli svarta istället för vita. Jag finner mig i världen där jag inte vet annat än att vänta. Skapa sysslor för att väntan ska kännas kortare. Och hoppas att oron och rädslan försvinner medan klockan går framåt.

Jag sitter på en föreläsning och antecknar. Deltar i gruppdiskussionen. Tar på mig uppgifter till redovisningen. Men egentligen ligger själen och hjärtat i fosterställning, stirrar ut i tomma intet och ältar.

Kan vara, kan bli och kanske är mina största fiender idag.

Som en ny människa

Vilken Sophia-dag jag haft idag då. Först massage vid lunch. Så himla avslappnande och framförallt välbehövligt. Därefter satt jag i en frisörstol i två timmar. Klippte drygt en decimeter och fick äntligen lite färg i håret. Ville kanske ha lite mer röda/lila pigment, men tror hon var lite feg hon som gjorde det. Nästa gång får hon ösa i mer, nu ser det ut precis som det ska men utan några överraskningar. Mitt slitna, utväxta, färglösa hår har äntligen fått liv igen.

Hemma igen fixade jag naglarna. Stoppade in en vända med blekning i munnen och nu ska jag fixa mina ögonbryn. Eller först gör jag nog guacemole. Hemmagjord guacemole, finns det något bättre? Ska självklart fixa lite tacos-liknande till guacemolen. För ja, jag får göra god mat även fast jag bor ensam. Jag har ingen att fredagsmysa med så då tisdagsmyser jag med mig själv.

Underbara söndag

En heldag i Falsterbo med massa godsaker blev det. Under den timmen solen lyste var jag och mamma på långpromenad och hälsade på både mormor och morfar på kyrkogården. En del skvaller och mys blev det också. Så satt jag och läste magasin för kvinnor 40+ och Svensk Damtidning i soffan, medan mamma satt en bit bort och såg golf på tv. Mammas gubbe förstod inte riktigt det sociala i det osociala. Mysigt var det och jag fick mammas köttfärslimpa till middag och rester med hem. En bra-för-själen-dag helt enkelt. Nu ska jag bädda ner mig i sängen och se en film, ladda för imorgon då blir det fullt upp minsann!

Verkligheten kom ifatt

Det fjåniga leendet byttes ut mot bekymmer. Eller inte bekymmer direkt, men jag vet liksom inte var jag ska göra av allt inne i mig. Tankar, rädslor, längtan, vilja… Hur ska jag sortera, få ut allt? Jag kan liksom inte hantera mig själv. Det låter dramatiskt, men det är det egentligen inte. Det är väl mer fundersamt. Antagligen för att det hänt så mycket denna vecka och nästa vecka blir minst lika händelsefull och allt har typ rört runt i mitt inre. Självklart till det bättre, men ibland är bra beslut jobbiga att ta. Nu blir det nygräddad fläskpannkaka med lingonsylt framför tv:n för att rensa lite tankar.

Inbördeskrig i själen

Efter valvaka, hetsiga diskussioner och grubbel blev det inte mycket sömn inatt. Tankar om utanförskap, mobbing, vänskap, politik har fyllt nattens mörker. Inte för att jag blir klokare av grubbel, svaren är få och frågorna många. Känslorna strider mot hjärnan och sömnen är svår att finna med ett inbördeskrig i själen. Det är en trött och ofokuserad Sophia som cyklar till skolan med ett hopp om en föreläsning som skingrar tankarna.

En flickas våta dröm

Vaknade idag och som vanligt mjukstartar jag dagen med mail, bloggar och facebook. Det är på facebook det händer idag. En kompis har lagt upp ett youtube-klipp. Det är Eddie Vedder OCH Johnny Depp som framför Society. Det är alltså mina två största kärlekar och en av världens bästa låtar. Lyckan är total. Titta och njut!