Jag har ny tillfällig adress. Igen. Idag flyttade jag från min bror och in till Emma och Erik. Emma och Erik vinkade jag av till Tokyo och nu sitter jag och njuter av ensamheten. Det är en märklig känsla att bo hos andra människor, men det är bra träning. En vacker dag i framtiden kanske jag finner en prins att dela boende med, då är det bra att jag har tränat lite nu.
Nu har jag världens sämsta hår. Det är långt, luggen är på utväxt och inte alls som jag vill. Jag tänker att luggen ska växa snabbt och sedan klipper jag av allt. Som på bilden fast lite kortare än så. Tyvärr har jag dåligt tålamod med luggutväxten och nu är den som sämst. Jag hårhatar idag. Tur att hårsnoddar och hårnålar finns så jag kan sätta upp skiten.
Har försökt maila över bilder från telefonen flera gånger nu, men det verkar inte fungera. Och sladden är mer än 20 steg bort så ni får bli utan. Annars är jag snart inbodd här. Knarret från luftmadrassen stör inte längre och portkoden har jag lärt mig utantill. Så har jag fått maten serverad två dagar nu. Visst, jag fick köpa hem den, men slapp både laga och diska. Nästan som på lyxhotell fast jag får bädda min egen säng och toapappret inte är vikt. Snart blir här luftmadrass och dokumentär innan sömnen slår ut mig några timmar.
Igår var det möhippa hela dagen lång. Idag är det lite ömt mest överallt. Både Utmaningarnas Hus och bowling har satt sina spår med träningsvärk och små skador. Dessutom vaknade jag med en ond hals. Det hindrar dock inte mig att göra allt som måste göras idag och framåt kvällen flyttar jag till andra sidan stan. Idag är det alltså hard work and no play som gäller.
Igår efter jobb gick jag inte hem. Istället promenerade jag till en annan del av Malmö där jag åt linssoppa, såg Avatar (nästan hela filmen i alla fall) och låg nära nära en varm kropp och mös. På vägen dit var jag på ett eller annat sätt tvungen att passera Pildammsparken. Inget konstigt med det, men jag kände mig som den enda där som inte var på en joggingrunda. Vilken träningsångest det gav och även den slöaste i världen hade snörat på sig springskorna efter den passagen.
Imorse när jag återigen passerade Pildammsparken smög sig ångesten på. Jag vill också springa på morgonen innan jobb (om jag inte hade behövt kliva upp klockan fem då). Det finns så många hurtiga människor i denna stad om man spenderar några minuter vid stans bästa springställe. Nu vågar jag inte riktigt träna med min rygg ännu, men till veckan då jävlar måste jag ge mig ut i spåren. Tills dess fortsätter jag ignorera bussen och promenerar dit jag ska.
Min dag har varit så himla perfekt på jobb. De som sjukanmälde sig berättade inga äckliga detaljer om sina sjukdomar, jag fick komplimanger angående mitt arbete, höll intervjuer med trevliga och intressanta arbetssökande, köpte min favoritsallad till lunch (med dinkel, granatäpple, mango och rökt lax, dör av godhet, kommer från Ett Litet Kök på Centralstationen), hade telefonmöte, fick gjort ärenden på banken, skrev en annons och fick fler komplimanger för mitt arbete. Det var så jag skuttade fram av ren glädje och bättre blev det när jag klev ut i solen och vårvärmen.
Men sen… På hallgolvet låg en lapp att jag MÅSTE tömma mitt källarförråd innan tisdag (problem ett: var ska de grejerna få plats? Problem två: Tre av kartongerna kan jag inte ens lyfta när ryggen är hel hur ska det gå nu?) Så loggade jag in för att kolla resultatet på sista tentan. Underkänd. Tydligen har jag missat att det var tvunget att använda sig av en artikel från en vetenskaplig tidskrift så det måste jag komplettera. Det är ju störigt och väldigt olämpligt i tid. Däremot så blir det inte bättre av att gräma sig, bara att göra det. I fortsättningen läser jag instruktioner och kriterier noggrant för det var tydligen ett minimikrav för godkänt. Var hittar jag relevanta vetenskapliga tidskrifter?
Ställer mig i duschen tio i sex och fick mig en kalldusch. Bokstavligt talat. Varmvatten fanns det inte en enda droppe av. Snabbt hoppade jag ner i sängen och kramade på en sömnig kropp. Skulle tro mitt sällskap var mindre intresserad av att kramas och mer intresserad av att sova, men jag var nöjd och blev varm efter den obehagliga morgonduschen.
Efter jobb fanns fortfarande inget varmvatten. Så efter en röjning i lägenheten körde jag mot Falsterbo, huset och en dusch. Fil och flingor till middag en varm dusch med hårtvätt och nu har klockan slagit nio. Kameran på datorn fungerar inte och jag har 10 mail att skicka ut, blogginlägg att tidsinställa och lite annat smått att göra innan jag äntligen får sova.
Trots massa kramar och gos och kroppsvärme på morgonkvisten kom jag aldrig igång idag. Seg, huvudvärk och svårt att hitta fokus. Gör kanske inte så mycket, jag får ju en ny chans att vara på topp imorgon!
