En torsdag med pappa, kinamat och Billy Elliot

KinLong

En vecka innan jag åkte till Paris mötte jag upp pappa på Kin Long för lite kinesiskt i magen. Och alltså gud. så. gott. Riktig autentisk kinamat och inte den där buffén med friterade räkor… Jag kan inte hitta att de har någon hemsida, men de ligger precis vid Triangeln, bredvid Scandic hotell, i Malmö. Glöm inte boka bord, det är en väldans populär restaurang.

Operan

Vidare tog vi oss till Malmö Opera för att se Billy Elliot, min födelsedagspresent av pappa. Superlyxigt att fylla år i januari men liksom fira igen i april. Man fick inte fotografera under föreställningen så en bild på mitt snacks och en stolsrygg får duga. Nå… Billy Elliot. Jag blev helt blown away. Helt fantastisk föreställning. Och barnen! Så galet duktiga. Jag blir dessutom alltid lika imponerad av Malmö Operas scenografi och ljussättning. Har ni inte sett föreställningen ännu så gör det nu. Bara gör det!

En ovanligt lyxig och bra torsdagskväll. Tack pappa 

Kultursöndag

I lördags fyllde min käre far år och i söndags firades hans ålderdom. Eller ungdom ska man kanske säga. Vi samlades för Les Miserable på Malmö Opera och blev gripna av historian och den mäktiga musiken. Tårarna stod pappsen för, men ag måste ha slagit något typ av rekord i gåshud. Så fortsatte vi mot Metro där maten intogs. Kantarellpirog med ädelostcreme följt av Wallenbergare gjord på vildsvin. Så gott att jag nästan dog lite. Strax efter nio sa vi farväl och jag traskade nöjd hemåt i regnet. En himla bra söndag måste jag erkänna.

Dags för gråtfest

Jag har kanske berättat att jag blir lite blödig såhär dagen efter. Och idag blir det eldprov. Ska se Les Miserable om en timme och bara titeln gråter man lite av. Sångerna som får håret på min kropp att resa sig kommer nu även få ögonen att vattnas. Om jag ska ta med näsdukar? Nej, jag är ju tuff, tuffare än att gråta på operan, eller…?

Les Misérables

Om en månad är det premiär för Les Misérables på Malmö Opera. Den ska visas hela hösten och jag vill, jag vill, jag vill så himla gärna gå. Det kan vara så att jag typ älskar den musikalen och får gåshud bara jag tänker på musiken. Om ni vill gå med mig så får ni vinka frenetiskt åt mitt håll, tror till och med jag har en gå-två-betala-för-en-kupong som jag fick som nyinflyttad av Malmö Stad. Någon som vill? Kanske min fina pappa?! Jag håller utkik efter frenetiska vinkningar sålänge.

Bilden har jag lånat från Malmö Opera