Kultursöndag

I lördags fyllde min käre far år och i söndags firades hans ålderdom. Eller ungdom ska man kanske säga. Vi samlades för Les Miserable på Malmö Opera och blev gripna av historian och den mäktiga musiken. Tårarna stod pappsen för, men ag måste ha slagit något typ av rekord i gåshud. Så fortsatte vi mot Metro där maten intogs. Kantarellpirog med ädelostcreme följt av Wallenbergare gjord på vildsvin. Så gott att jag nästan dog lite. Strax efter nio sa vi farväl och jag traskade nöjd hemåt i regnet. En himla bra söndag måste jag erkänna.

Dags för gråtfest

Jag har kanske berättat att jag blir lite blödig såhär dagen efter. Och idag blir det eldprov. Ska se Les Miserable om en timme och bara titeln gråter man lite av. Sångerna som får håret på min kropp att resa sig kommer nu även få ögonen att vattnas. Om jag ska ta med näsdukar? Nej, jag är ju tuff, tuffare än att gråta på operan, eller…?