Jag är så glad för mitt jobb

Igår hade jag en sådär bra dag på jobb att jag helst inte ville gå hem. Rapporterna jag gör varje morgon gick snabbt och lätt att göra, de nyanställda kom in för utbildning i konferensrummet och våra städare kom för första gången (så skönt att vi inte behöver städa själva längre). Så bestämde min chef att jag varje dag ska sitta två timmar med twitter, facebook och andra sociala medier (vilket är ungefär som den bästa lyxen, det hör till mina intressen och utbildning att göra, dessutom är det mitt egna projekt, min strategi och mest en jävligt rolig utmaning). Och så gav min chef mig en high-five för att min lunch såg nyttig ut (misstänker att han försöker få oss att äta bättre genom att sucka när hamburgaren kommer fram och high-fivea när salladen äts, bra psykologiskt grepp vem gillar inte uppmuntran och beröm?!). Det var en sådan dag som man nästan önskar alla dagar var.

Tröttast i kommunen

Mina ögon går i kors av trötthet. Och jag längtar efter sängen och sovmorgon. Det enda som hindrar mig är väl egentligen mig själv, men det måste ju bli bättre desto längre jag väntar. Så jag berättar om min eftermiddag för er.

Efter jobb var planen att gå på stan (det vill säga köpa mascara, rouge och p-ringar som allt är slut i mitt hushåll). Strax innan jag gick runt fyra öppnade himlen sig, jag struntade i stan och tog mig hem. Blöt och kall skuttade jag in i en varm dusch, klädde mig i mjuka kläder och åt chips i soffan. Sen blev jag trött och såg idol. Nej, kanske det mest intressanta att läsa, men jag höll mig vaken en stund till så nu kan jag se vem som åker ut ur idol innan jag tar mig till sängen och stan får jag ta mig till imorgon.

Nerifrån och upp

Dagen började uselt. Men följdes av en high five, ett leende och några skratt. Mest min chef som skrattar åt mig, tydligen ser det ut som om jag är arg på datorn när jag är koncentrerad, men det är kul att underhålla andra. Dåligt idag har också varit en smygande feber jag dödar med paracetamol. Fast det ignorerar jag och skuttar mot centralen för årets största kramkalas. Stephan kommer till stan och han är en utmärkt kramare! Tyvärr kommer han inte för min skull utan för några japaners skull, men jag ska allt se till att sno många kramar och dela både kaffe och öl med grabben de dagar han är här (om jag får för japanerna…)

Långdag

Lite drygt tretton timmar senare landar jag hemma igen. En snabb dusch och nu ligger jag i sängen. Men vilken fantastisk dag! Jag har lärt mig sjukt mycket om mitt jobb, alltså den delen jag ännu inte börjat jobba med men kommer börja med nu. Dessutom har jag träffat och lärt känna alla de som gör det jag gör på de andra kontoren i Sverige. Samt lärt känna tjejerna i Malmö som vi jobbar med och lämnar rapporter o dyl till. Så skönt att få ansikten till alla namn och telefonsamtal jag stött på de senaste veckorna. Och dagen avslutades med middag på Lemongrass, det var vi som var högljudda. Tänk er arton personer, endast tre killar, alla väldigt trötta som skrikskrattar så att borden bredvid vänder sig om och undrar vad det var som var så roligt. Imorgon återgår vi till vardagen och nu ska det bli hiskeligt skönt att sova.

När chefen tycker jag jobbar för mycket

Jag blev utslängd från jobbet idag. Fyra minuter över fem var klockan och vi hade haft en intensiv dag. 15 intervjuer har vi gjort, jag har gått igenom anställningsavtal med nyanställda, skrivit rapporter, pratat i telefon, bokat möten och haft en kort utbildning. När jag sedan sätter mig vid datorn och ska fortsätta jobba skrattar min chef åt mig och säger att jag ska gå hem. Jag fick inte fortsätta jobba för morgondagen kommer bli lång. Det var inte så mycket mer för mig att göra än att smygjobba i femton minuter till innan jag studsade hem.

Den bästa sortens överraskning

Helt galen dag på jobb så tiden har flugit förbi. Precis när jag går ut genom dörren efter jag slutat ser jag i ett sms att mamma är i stan. Så jag skuttade och mötte upp henne. Hon var på en liten shoppingtur och jag var helt stirrig efter jobb och glad över att få träffa min mamma så jag bara babblade på. Jag träffar mamma alldeles för sällan, även om vi pratar i telefon minst en gång i veckan så är det alltid annorlunda att ses. Aja, nu sitter jag här och äter en prickigkorv-middag. Knäcke och te is da shit!

Bevis på dålig kondition

Frustration på hög nivå! Hade en sån dag på jobb att det kändes som att det jag gjorde inte räckte till. Jag var inte så bra som jag vet att jag är. För att skaka av mig den dåliga känslan stack jag ut och sprang så fort jag kom hem. Ja sprang! Ingen powerwalk här längre. Sprang två kilometer på tio minuter och sen hade jag så ont i bröstet att jag knappt kunde andas in. Pinsamt dåligt, men det är bättre än inget. Och någonstans måste jag ju börja bygga upp en bra kondition. Och imorgon är det fredag då ska jag kick-ass på jobbet och avsluta veckan med en bra dag. För det har jag bestämt.

Gääääsp

Är trött så ögonen går i kors. Klockan är halv elva och jag ska koka quinoa. Till morgondagens matlåda alltså. Så fort den är redo att joina gårdagens gryta ska jag skutta i säng. Men det är en bra trötthet. Idag nästan skuttade jag från jobb med ett leende på läpparna för att jag har roligt. Kanske att jag inte kommer tycka detsamma om två månader när rutinerna verkligen sitter, men jag tror leendet är kvar. Arbetet är varierande, utmanande och utvecklande med toppenbra kollegor, vilket är vad jag söker i min vardag.

Till sängs tar jag en katalog från H&M, så kan jag drömma om nya jobboutfits att köpa i framtiden när lön trillar in på kontot. Skickar inte de ut kataloger sjukt ofta förresten?! Minns när man fick en för höst/vinter och en för vår/sommar. Nu får man typ en för varje månad. Nya tider kräver snabbare information och förändring helt enkelt. Nu quinoa och sängen