Måndag

Jag har inte glömt er, jag har bara gjort annat. Alltså jobbat. Tokig morgon imorse, hade inte förberett kaffet (brukar ladda kokaren kvällen innan, morgonen är inte min bästa tid…) och någon frukostyoghurt fanns inte hemma. Så möttes jag av utvecklingssamtal på jobb följt av möte och projektjobb. Utvecklingssamtal heter mus på danska. Haha, mus!

Jag avslutade dagen på Sorl med Jessica. Ja, en tur på Åhléns klämde vi också in såklart och jag köpte en jätterolig galge till mina scarfar. Nu är jag så trött att jag helst vill somna på studs. Det ska jag icke, jag ska istället försöka kladda skokräm på nya skor så de ska vara fina länge. Önska mig lycka till!

I stormens öga

Okej, ännu stormar det inte så galet jag trott det skulle. Jag har i alla fall stormsäkrat lägenheten dvs dragit ner persiennerna. Läste någonstans att det skulle vara bra. Jessica tyckte det lät klokt och Max vek sig dubbel av skratt. Jag tycker det känns tryggt, om det än må vara en falsk trygghet så är det bra för mitt paranoida hjärta och sinne.

För övrigt känner jag mig lite nere. Kanske pms. Så har jag träningsvärk och imorgon tänker jag springa igen förutsatt att regnet upphört. Nu är det dags för sängen för min del, kanske blir det bok kanske serie på datorn. Känner mig liksom likgiltig såhär på kvällskvisten. Tur att det antagligen försvinner med sömnen inatt.

Nostalgifika

I storblommiga bås slog vi oss ner för en snabb fika. På golvet låg en vinröd heltäckningsmatta och väggarna var målade i aprikos. Det var i tisdags efter en tur på julrean jag och Jessica intog en snabb kaffe innan hennes jobb och min hemgång. Hon åt en rostbiffbaguette och jag en groda.

Grodan var inte god, smakade inte som jag minns från min barndom fast jag tyckte inte den var god då heller. Kan bara inte säga nej till de söta ögonen. Hela fikan var som en tripp tillbaka till början av nittiotalet, förutom att vi var vuxna och samtalsämnena likaså. Det var en bra fika, en bra tur på stan med bra sällskap. Och fiket är bra att besöka för framtida nostalgitrippar.

Den förlamande ledigheten

Jag är ledig. Har all tid i världen att spendera på allt jag inte hinner annars. Det gör jag inte. Jag ligger som förlamad i soffan, ser matiné på tv, läser några kapitel i min bok och blir arg för att det inte händer mer i världen så nyhetssajterna ska uppdateras oftare.

Det är mer än en vecka kvar på min ledighet, men jag önskar lite den vore kortare. Kanske det känns så för att himlen tar världsrekord i grått idag. Grått och vått. Jag ska snart gå till Ica och hämta ut ett paket. Senare till Emma och Erik för tacos.

Tacos är något av det bästa som finns. Jag har längtat i flera dagar efter tacos och vaknar från lunchvilan (man får lunchvila när man kliver upp tio i sju för att tvätta och sedan är mest ledig hela dagen) av ett sms där det står att tacos bjuds det på ikväll om det duger. Duger?! Det var ju det bästa jag kunde få.

Longhorn och viin

Framåt lördagskvällen kurrade magen så jag tog en promenad till Texas Longhorn. Där mötte jag Emma, Erik och Martin och vi slog oss ner för att förtära kött. Om det är något de kan på Longhorn så är det att grilla kött. Eller steka eller vad de nu gör. Så hoppade vi in i en taxi och klättrade till översta våningen på Malmö Brygghus där vi avhandlade fredagens hetsiga diskussion igen, delade skratt och drack öl och vin.