Uärk! Vaknade med huvudvärk två timmar efter klockan ringde imorse. Ur den djupaste sömnen insåg jag att klockan ringt och det var dags att vakna, tvingade mig upp och så kom huvudvärken. Varken frukost eller kaffe har hjälp så nu vill jag ta huvudvärkstabletter och sätta på mig solglasögon (jag har ju sjukt många många fönster och världens ljusaste vardagsrum) och spendera resten av dagen vilandes. Men man får inte allt som man vill. Tabletter ska jag leta upp och sedan jobba lite vid skrivbordet innan soffan återtages framåt kvällen.
Kategori: Blogg
Min fina helg
Efter jobbet i lördags kom Mari och hämtade upp mig. På hemvägen köpte hon en rosa badring som matchade hennes OnePiece helt perfekt. Så grillade vi lax i ett foliepaket när det ösregnade och åt pannacotta till efterrätt. Sen låg vi alla sju mest utslagna och myste, ibland sade någon något, men mest mös vi.
På morgonen åkte Mari och jag till stan och löpte frukostbullar som fortfarande var ljumna i mitten när vi åt dem. Sen klippte Mari mig, säkert 15 centimeter som åkte av och se så kort och fint det blev. Perfekta längden tycker jag. Så rensade vi i Maris garderob och flyttade upp alla kläder och byråer till ett annat rum. Ner flyttade vi en säng och jag döpte det lilla rummet till mitt rum.
När allt jobbet var klart åkte vi och tittade på när Skansen spelade fotboll. De förlorade, men vi hade trevligt bredvid plan ändå. Efter matchen tackade jag för ett ypperligt trevligt dygn och satte mig på bussen mot stan med hörlurarna fyllda med härlig söndagsmusik.
Undrar vad jag missade
Strax efter tio igår trillade det in ett sms. Vad gör du? Jag sitter här med två singelkillar, kom hit! Detta kom från en tjej med sambo. Härligt att hon vill skaffa kille till mig, jag tror jag behöver en kille. Dock satt jag hemma osminkad i mjukisar och jobbade på min fetma (och skrev en recension och såg Jerry McGuire) så jag tackade nej. Jag ska ju trots allt jobba idag och vill inte vara seg och bakis på jobb. Du vet inte vad du missar. Fick jag då som svar. Jag svarade då att hon fick ta med killarna nästa gång. Men jag undrar så vad jag missade…
Ni vet väl att jag ska jobba idag?
Och imorgon med. Jodå, det är fullt upp minsann. Just nu dricker jag morgonkaffe och ser allmänt konstig ut. Funderar på att byta kläder och försöker komma ihåg att jag MÅSTE köpa frimärke och posta brev på väg till jobb. Så har jag ringt lite samtal, men ingen ville prata med mig en fredagsmorgon. Snart drar jag iväg och gör kaffe hela dagen. Igår när jag kom hem så luktade bh:n kaffe och håret matos, det är därför jag duschar efter jobb. Matosen alltså, inte kaffet, kaffe luktar ju gott.
Tydligen har mitt ansikte blivit självlysande
Som om jag ätit glow in the dark-medicin. Sen jag kom hem från jobb och duschat så har jag diskat, lagat mat och sedan spenderat kvällen med datorn i knäet och jobbat. Och enligt Facebook har det tydligen åskat också. Regnet har jag hört, men åska?! Missar jag att det åskar för att jag är trött och ouppmärksam är det nog lika bra att jag kryper ner i sängen. För jag har hört rykten om att imorgon är en ny dag och det verkar ju trevligt.
Jag är arg på min cykel
På väg till jobb upptäckte jag att det var megalite luft i däcken. Eller, jag upptäckte det för över en vecka sedan, men först idag började jag skämmas lite. Beslutade mig att efter jobbet leta rätt på luft. Och jag hittade luft, men den vägrade stanna i däcket. Ventilen höll inte tätt. Det förklarar varför jag alltid behöver pumpa däcken. Så jag lämnade cykelpumpen med MINDRE luft i däcket än vad det var från början och promenerade hem istället. Argt stirrade jag på cykeln när jag parkerade den på gården och nu tänker jag inte prata med den förrän den vill behålla luft i däcket. Nån cykelservice, nytt däck eller annat typ av uppmärksamhet blir det inte tal om när cykeln beter sig så dåligt. Hädanefter går jag, eller tar bussen. Jäkla skitcykel!
En längtan och en passion
Idag är det caféjobb som gäller. Och även om det är ett bra jobb som jag trivs med så gav gårdagen mig mersmak av vad som komma skall. Förhoppningsvis. Jag är ännu inte anställd så ni arbetsgivare passa på! Jag är en outnyttjad resurs.
Att igår få stå och prata med en tjej som gör det jag är utbildad till. Åh, det brinner i mig av avund. Få höra om hennes arbetsuppgifter och vardag får nästan allt att blekna i jämförelse. Där är min passion; i strategier, marknadsföring och event. Jag liksom lyfts flera våningar upp bara av tanken att dit ska jag, jag vet att jag kan detta. Hon har arbetat med det i flera år och vi förde ett samtal som om vi vore kollegor.
Jag mutar mig själv
Klockan är nu halv fem och jag har av min att-göra-lista att döma kanske två timmars jobb kvar. Minst. Problemet är att min hjärna har stängt av och jag kan knappt formulera en mening (var tredje ord i detta blogginlägg blir felstavat och får skrivas om). Nu har det tunga artilleriet åkt fram; kaffe, en mazarin och choklad. Snälla huvudet bara några timmar till sedan lovar jag att du får stänga av framför otroligt dålig tv som Celebrity Rehab. Jag vet att jag har dåligt tv-smak men är ganska stolt över det ändå.
Det är för många timmar kvar på denna dagen
Klockan fyra ringde klockan imorse. Det var dags för jobb. Strax efter sex blev jag upphämtad i Hyllie och vi tog oss över bron för ett frukostseminarium i Köpenhamn på hotell Nimb. Nu är jag i stort behov av en tupplur, men det var det värt. Nya kontakter, trevliga människor och ett intressant seminarium (trots att danskan var klurig att förstå). Nu till hotell Nimb; Så vackert. Jag var helt stum av beundran. Jag fann några bilder på deras hemsida, tyvärr inga på det rum som var absolut mäktigast, men håll till godo.
Trasig i håret
Exakt såhär frustrerad är jag över mitt hår. Det är för långt och det är trasigt. Var gång jag borstar det bryts hårstråna av och golvet fylls av centimeterkorta hårstrån. De bryts! Sist jag var hos mamma stod jag och borstade mitt hår och berättade om hårsamlingen på golvet efter en borstning, då tyckte hon att jag skulle gå ut och borsta håret. Typ som en hund. Jag har vid ett flertal tillfällen funderat på att hämta kökssaxen och klippa det själv. Vetskapen att resultatet troligtvis blir väldigt snett har stoppat mig. Plånboken stoppar mig från att besöka en frisör. Kanske ska starta en hjälp-sophias-hår-fond eller hoppas på att någon som klipper hår ganska rakt är på bra humör och vill klippa mig mot en kram.