Kategori: I huvudet på

Ditt och datt med ett glädjeskutt

Postat av sophialonnergard

Behöver jag berätta för er hur jävla bra MFF är? För det vet ni redan. Efter att ha varit stissigt, jobbigt nervig i två timmar blev det tre poäng. Tackarrr!!! Ser ni min fina MFF-mössa? Viktigt att ha den nästan så man inte ser, lika viktigt är det att hålla handen för ansiktet för att visa nervositet. Nån bild på hur mitt glädjeskutt ser ut får ni inte.

Annars har jag varit i skolan idag, föreläsning om karaktärer. Läraren använde film som referens ”för det har de flesta koll på”. Jag hade inte sett filmerna han hela tiden refererade till, så jag låtsades. Jag menar hur svårt kan det vara?!

Förresten så blåser typ storm här. Verkar som att lägenheten ska blåsa av huset. Förut fick jag trampa på cykeln för att komma ner för en backe. Det är väl inte normalt?! En nerförsbacke ska man ju bara rulla ner i, men inte i Malmös motvind. Haha…

Fick utdelning av elektrikerannonsen på Maris Facebook i lördags. Idag kom elektrikern hem till mig. Han sa att det var som att åka bakåt i tiden och att mina sladdar borde vara olagliga. Jahapp… Det blir dyrt tänkte jag. Men så visade sig att jag har ny el i 90% av lägenheten, resten drar han om typ nästa vecka. Han sa att det var lätt som en plätt. Det blir säkert bra. Originalsaker från 40-talet är tydligen inte alltid så charmigt, det är även livsfarligt ibland. Men det var skoj att mitt proppskåp bjussa på en resa i tiden. Nu ska jag sluta svamla…

Idag är en viktig dag

Postat av sophialonnergard

Idag är dagen alla pratat om. Eller många i alla fall. Allsvenskans största match denna säsongen. Det är inte bara derby mellan de två bästa lagen denna säsong. Det är även idag Allsvenskan avgörs, tror jag. De som vinner ikväll kommer stå som vinnare i slutet av säsongen. Det är liksom pirrigt och nervöst. Man vill inte riktigt prata om det, trots att det kretsat i tankarna hela dagen. MFF-HIF, jag nästan ryser bara av tanken.

Jag kommer inte vara där. Av någon anledning så prioriteras de anställda till företagets säsongskort framför de anställdas småsyskon. Jag förstår inte varför. Däremot kommer jag följa matchen på annat vis, med MFF-mössan på huvudet. Och jag kommer kunna heja lika mycket som om jag vore på plats.

Vill man verkligen göra hennes mat?

Postat av sophialonnergard

Det finns ett matlagningsprogram från England (eller Storbritannien om ni hellre vill). I alla fall så är programledaren (kocken), hon som lär ut matlagning till deltagare i programmet jättefet. Hon är alltså så fet att hon knappt kan gå. Äta det kan hon i alla fall. Och hon kan alldeles säkert laga dundergod mat. Men vill man verkligen laga hennes mat? Hennes mat har säkert att göra med hennes egna fetma och vill man äta den maten som gör en jättefet? Eller vill man det? Överbevisa henne att man inte behöver bli fet av hennes mat, eller… jag vet inte. En tanke bara…

Människor i ens vardag

Postat av sophialonnergard

Har ni någonsin funderat över hur många människor man egentligen stöter på dagligen? Idag har jag stött på två människor som gjort intryck på mig, men som jag antagligen kommer glömma bort. Det är lite sorgligt om man tänker på det. Alla man möter, växlar några ord med och som sedan försvinner. Jag tänker i alla fall berätta för er om två människor jag mött idag.

Skomakaren som fick mig att skämmas. Jag kom in med mina två par skor. Slitna. Skomakaren tittar på skorna, tittar på mig och säger Du skulle kommit tidigare. Jo, visst vet jag att de var slitna, men inte såå farligt. Han fick mig att skämmas så som bara min morfar kunde. Morfar såg mig röka, tittade på mig, pekade mot mig och sa Skäms! Då skämdes jag. Lika mycket skämdes jag över att jag misshandlat mina skor. Båda skorna behöver klackas OCH sulas om. Det blir en dyr historia. Men skomakaren fick mig att både skämmas och må bra, precis som en morfar. Så tyckte han att jag hade snygga skor också…

Grannen som delade sin tvättid. Gick ner i källaren för att boka tvättid. Då kom kvinnan som tvättade just då. Hon tittade på mig och frågade om jag behövde tvätta idag. Jo, det behövde jag ju, men fanns ingen tid på en vecka typ. Så jag fick använda hennes tvättid. Nemi, Nomi, Nemo nånting hette hon. Jättegullig kvinna. Så nu får jag rena trosor tack vare en snäll granne och slumpen.

Synd bara att jag kommer glömma bort dessa två personer.

Ologisk kroppsreaktion

Postat av sophialonnergard

Idag var jag så hungrig att jag mådde illa. Illamåendet var så intensivt att det bara var minuter från en spya. Men hur knasigt är inte det? Jag menar om man är dödshungrig så vill väl magen behålla det lilla som faktiskt finns där och inte tömma magen ännu mer?! Och vill ni veta så kräktes jag inte, jag lagade mat och fyllde magen istället.

Och nu ett meddelande till mamma: Idag har jag cyklat på cykelväg hela vägen till skolan och hela vägen hem för din skull. Risken att jag nu kommer dö cyklandes i Malmö har alltså minskat. Förutom bussen som körde mot rött i morse och faktiskt var nära att köra på mig, men det var ju inte mitt fel. Jag cyklade ju när jag hade grönt på ett cykelövergångsställe.

Just nu:

Postat av sophialonnergard

Såhär ser det ut när jag inte vill ha hit folk. Papper, tidningar, dator och lilla jag. Jag sitter på golvet mellan soffan och bordet. Men inte på bilden, hur ska jag kunna ta en bild och samtidigt vara på bilden. I alla fall tänkte jag berätta att den lilla lampan är den enda jag har i mitt vardagsrum, där även mitt skrivbord står. Det är jättejobbigt att plugga i mörkret. Blir mest sömnig. Måste skaffa fler lampor.

Och på lördag kommer det folk hit. Vilken konstig fest med konstant mörka minuten. Undrar om jag hinner köpa en lampa tills dess. Okej, nu måste jag plugga vidare…

Långa killar

Postat av sophialonnergard

I helgen var det en kille som sa till mig att han alltid trott att jag gillade långa killar. Vilket antagande va?! Hur utstrålar man Jag vill bara ha långa grabbar? Nu är det visserligen ganska så sant. Det är snyggt med långa killar. Dessutom så är jag 171 cm och har ofta 12 cm klackar. Den matten kan ni räkna ut själv. Jag vill inte behöva böja mig ner för att pussa på min kille. Men framförallt, jag vill inte gå bredvid en liten plutt till kille som gör att jag känner mig stor. Så långa får ni gärna vara. Eller i alla fall 175 cm, nån tvåmeters kille behöver jag inte.

Bjöd ut mig själv på lunch

Postat av sophialonnergard

Jag myste med snooze i sängen lite väl länge i morse. Det fick alltså bli en kaffe som fick agera frukost när jag kommit till skolan. Då slog det mig plötsligt. Pappa jobbar fem minuter bort, så jag messade honom och bjöd in/ut mig själv på lunch. Grym sushilunch med pappsen.

Cyklade hem i motvind med ett tappert försök till racerfart. Jag blev alltså svettig och andfådd och kom fram till följande; jag måste göra min cykel mindre skruttig och jag måste skaffa mig bättre kondition. Tankarna idag har annars kretsat kring skor och skrivare. Behöver båda, men har nog bara råd till det ena denna månaden (om jag vill äta ute, köpa vin och på andra sätt umgås i situationer då pengar behövs). Jag måste nog ta det vuxna beslutet och köpa skrivaren och drömma om skorna till den 25:e.