Jag app-dejtar. Har två appar fyllda med bilder på killar där jag kan välja ja eller nej. En ytlig första gallring. Därefter kanske vi chattar lite och förutsatt att det verkar en inte allt för störd kille (en kan ju inte ha för höga krav) så möts vi för en dejt. Om det nu går att kalla för dejt.

Vi ses helt enkelt för att bedöma varandra. Ser hen ut som på bilderna? Är hen lika härlig i riktiga livet som i appen? Kroppsspråk, röstläge, klädstil, frisyr, personlighet. Allt granskas. Och några av de märkligaste frågorna ställs. Jag har såklart favoritfrågor och svar som jag aldrig vågar svara.

Varför är du singel?
– Jadu, bra fråga! Jag tycker ju själv att jag är ett förjäkla bra kap och har inget svar på den frågan. Men du kan få telefonnummer till de senaste killarna som dissat mig så kanske de kan göra dig klokare i mina felaktigheter.

Hur länge har du varit singel?
–  Vad får du ut av den frågan? Vill du veta hur trasig jag är i hjärta och själ? Eller är en lång singel-period ett tecken på oönskad mö? Kanske är det enklare att förföra en nydumpad tjej? Jag vet en sak och det är att singelskap och trasiga förhållanden oftast beror på två personer och den historien vill du inte höra.

Hur långt var ditt längsta förhållande?
– Igen: Vad får du ut av den frågan? Säger svaret dig verkligen något om mig? Sluta fråga om min historia, fråga om min framtid istället, det är den du har chansen att vara en del av och få uppleva tillsammans med mig.

Har du träffat någon genom appen?
– Ja, det är därför jag är ute och dejtar. NEJ då hade jag inte varit på dejt just nu. Och varför är mina tidigare förhållanden så intressanta att veta allt om 30 minuter efter att vi ses för första gången?

Vad tycker du om appen?
– Att det är ett jäkla skitställe där jag bara träffar idioter. Men jag tänker att det kanske, kanske ändå kan finnas en härlig kille där så jag fortsätter trycka ja på killar med hyffsade bilder.