Dagen började uselt. Men följdes av en high five, ett leende och några skratt. Mest min chef som skrattar åt mig, tydligen ser det ut som om jag är arg på datorn när jag är koncentrerad, men det är kul att underhålla andra. Dåligt idag har också varit en smygande feber jag dödar med paracetamol. Fast det ignorerar jag och skuttar mot centralen för årets största kramkalas. Stephan kommer till stan och han är en utmärkt kramare! Tyvärr kommer han inte för min skull utan för några japaners skull, men jag ska allt se till att sno många kramar och dela både kaffe och öl med grabben de dagar han är här (om jag får för japanerna…)
Författare: sophialonnergard
Jag vet att det är fusk
Varde ljus
Igår kom min bror och bytte lampa i hallen till mig. Efter flera månader i mörker kan jag äntligen se. Alltså, jag kan ju byta glödlampa själv men denna sitter så högt upp att jag inte når den ens om jag står på en stol. Jag firade ljuset med en fiskgratäng och kanelbulle. Eller.. kanelbullen var ju för kanelbulledagen. Och ikväll ska jag få krama på Stephan i tio minuter, eller femton om vi går långsamt och det ska jag se till att vi gör! Skojskoj!
Jag är mammig
Jag saknar min mamma. Det är ju inte så att hon är borta, hon bor tre ynka mil härifrån och vi pratar minst en gång i veckan oftast mer. Problemet är att vi aldrig ses. Ingen söndagsmiddag, eftermiddagsfika eller gemensamma pedikyrer. Det måste självklart bli en ändring på. Det är dags att skapa nya traditioner! Jag tänker korta shoppingturer följt av långluncher och massa skvaller. Eller möbelhusturné i jakt på den perfekta inredningen. Eller en enkel middag en kväll i veckan. Det finns många bra saker att göra till vår nya mor- och dottertradition. Först ska jag berätta för mamma.
Längtar redan till kvällen
Morgonen är inte ens slut och jag längtar till kvällen och sängen. Igår mötte jag upp Magnus efter jobb för ett par glas vin på Volym. Mycket trevligt, så trevligt att jag inte kom i säng förrän strax efter elva. Att jag igår dessutom bad min chef ändra mina arbetstider så att jag börjar tidigare gjorde inte morgonen lättare. Att kylskåpet skriker efter frukostmat (och annan mat med för den delen) gör denna morgon än mer tragisk, en halv skål med filmjölk och lite sylt var allt jag lyckades få ihop till ett glas vatten. Men jag ska inte klaga, istället ska jag åka till jobb, köpa en macka på vägen och dricka mängder av kaffe och tänka att det nog är en rätt bra tisdag ändå!
Oktobersommar
I lördags började jag dagen med frukost på uteservering med Emma och Erik. Den följdes upp av en kort shoppingtur innan vi intog deras fort. Där hivade Emma fram saxen och luggen blev till. Så smet jag och Emma iväg för en glass, hemgjord italiensk glass som smakade nyplockade hallon. Helt galet att den första oktober sitta i t-shirt och äta glass. Vi handlade hem ingredienser för att göra paella framåt kvällen. Den blev så god att vi i söndags beslutade att vi måste göra den igen. Jessica kom lagom till maten och sedan följde en spelkväll för hela slanten. Så skönt att helt kravlöst bara hänga med goda vänner och ta dagen som den kommer.
Måndag och jag är redo för veckan
Jag får inte ihop det
Mitt skrivbord just nu: jobbtelefon och extern hårddisk på pluggsaker, tvättstugenycklar, jobbskor, nagellack, doftljus och högar av papper jag knappt vet vad det står på. Jo, lika rörigt som mitt skrivbord är, är mitt huvud. Inte riktigt inne i det där vardagstugget ännu. Jag vill göra så mycket, träffa så många och ha Sophiatid, samtidigt som lägenheten ska vara städad och joggingskorna på lite oftare. Jag får helt enkelt inte ihop det och istället för att göra en sak och bli klar så hattar jag lite här och lite där utan att egentligen känna att jag blir klar med något. Får kanske städa mitt liv och försöka skapa en kompromiss så att alla mina viljor får något.