Igår kom min bror och bytte lampa i hallen till mig. Efter flera månader i mörker kan jag äntligen se. Alltså, jag kan ju byta glödlampa själv men denna sitter så högt upp att jag inte når den ens om jag står på en stol. Jag firade ljuset med en fiskgratäng och kanelbulle. Eller.. kanelbullen var ju för kanelbulledagen. Och ikväll ska jag få krama på Stephan i tio minuter, eller femton om vi går långsamt och det ska jag se till att vi gör! Skojskoj!
Men inte en enda kanelbulle har jag ätit. Knappt ätit alls faktiskt nu när jag tänker efter. En macka till frukost bara. Och Ipren + Panodil. Vaknade lite febrig och piller räddar dagen. Tragiskt men sant.
Kom hem till åtta mail fyllda med saker som MÅSTE göras ikväll. Så det blir en helkväll med jobb, eftersom allt måste vara klart till imorgon förmiddag. Så jag proppar i mig lite fler piller och hoppas jag inte somnar med datorn i knäet.
Men först kanske lite mat. Tyvärr är mitt kök tragiskt tomt, men något ätbart borde jag finna. Jaha, dagens andra bittra inlägg. Nu får jag nog skärpa mig.