Gråtande patient och syskonkärlek

Ringde mamma och beklagade mig över mina onda bihålor. Gå till en läkare sa hon. Sagt och gjort. Patienten innan mig stormade gråtandes ur läkarens rum. Läkaren stormade efter Du behöver inte vara otrevlig. Förlåt för att jag tog upp din tid snyftade tjejen. Förutsättningarna kändes sådär för mig. Läkaren säger att jag är frisk. Tio dagars förkylning med ökande tryck i bihålorna är tydligen inget att göra åt. Fortsätt med nässpray säger han. Jag har tagit så mycket nässpray att det gör ont för varje spray, Du gör som du vill svarade han då. Jag köpte med mig en pizza hem med starka saker på, tänkte det kanske rensar näsan lite.

Med pizza i magen cyklade jag till stadion. På den gulaste, skruttigaste och högst gnisslande cykeln i stan susade jag fram utan luft i däcken. Förbi cykelpumpen vid Södervärn, men vågade inte stanna. Såg 94 minuter fotboll. Mjällby är ett bra motstånd, Malmö känns osäkra och fumlar för mycket. Självklart vinner Malmö, men det satt långt inne och kunde slutat hur som helst. Det är fint tycker jag. Att jag och min bror sitter där tillsammans, säger några meningar här och där, jublar och suckar tillsammans. Nu ska jag äta pizzaresten, se Big Brother och packa en väska innan jag däckar i sängen.

Sjukvård uppmuntrar sjukdom

Ringde vårdcentralen förut. Tänkte att jag skulle få kollat om det är halsfluss eller ej. Jag ringer, berättar mitt ärende och får ett nej till svar. Du ska nog avvakta några dagar. Jag ifrågasätter självklart varför, eftersom symptomen är exakt lika som sist jag hade halsfluss. Jo, det är för att jag hade lite feber i måndags och det betyder då att kroppen tar hand om det själv, så mina andra symptom har ingen betydelse för jag hade lite feber som försvann då måste man avvakta många dagar. Eller?!

Jag tycker det låter helt galet, som att det var en idiot-sköterska jag pratade med. Visst finns chansen att det inte är halsfluss (det är väl ändå det jag hoppas på), hon kan ju ha rätt. Jag kanske inte alls behöver en läkare som stoppar äckelpinnar i halsen tills jag klöks för att kolla om jag har halsfluss eller inte. Inte ens efter tjat och bedjande fick jag komma. AVVAKTA är ordet som ekar i mitt huvud.

Vilken äcklig makt den där lilla sköterskan har. Nästan så jag hoppas på halsfluss för att bevisa henne fel. Inte för att hon kommer få veta, men ändå. Inte ens säkert jag kommer få veta eftersom hon inte låter mig kolla upp det. Jag tänker i alla fall vara sjuk idag. Vara hemma och pilla lite, ha på mig mjukisar, glasögonen, låta bli att duscha  och bara vara. Okej, jag måste jobba och plugga också, men mest ska jag vara sjuk.