Fy bubblan vilken start på dagen

Inatt har jag sovit en timme i taget likt en spädbarnsmor. Mitt spädbarn var kylskåpet som en gång i timmen pep och behövdes tryckas på. Temperaturlarm kallas det och började igårkväll. Imorse ringde jag Electrolux som rådde mig till att frosta av frysen (som ska sköta det själv egentligen) annars kommer det bli dyrt sa han. Han frågade om fläkten fungerade, jag svarade att kylskåpet burrade. Han frågade om det var generatorn eller fläkten som lät, jag visste inte vad skillnaden på ljuden var.

Nu frostas frysen av. Min lön har inte kommit och jag vill mest skrika och gråta och gömma mig under täcket. Funderade på att sälja lägenheten för att få loss pengar, men det känns irrationellt. Så åt jag lasagne och kaffe till frukost och snart ska frysen slås igång. Känns bättre, men kombinationen allt går fel och dålig sömn är ingen bra kombination. Klockan är inte ens lunch och jag önskar det vore imorgon.

Solen tar mig ut

Eftersom solen visat sig från sin bästa sida idag begav jag mig ut på en tur. Destinationen var Värnhem och Entré. Dagens sämsta val var att vara barfota i skorna så framme på Entré haltade jag av skoskav. Hittade mycket fint men handlade inget, måste hålla i de få kronor jag har. Istället fick det bli bussen hem med sushi i en påse. Nu sitter jag med frossa (feber?!) och dricker te i soffan. Jessica kommer kanske förbi en sväng och sen blir det tidigt i säng.

Ljudlöst

Jag har inte haft igång ljudet på min telefon på flera veckor. Och vet ni?! Det är så otroligt skönt! Oftast märker jag ju när det ringer ändå, eftersom telefonen ligger bredvid mig mest hela tiden. Det händer att jag missar ett samtal och jag grips inte av den minsta panik för det. Det är ju bara att ringa upp. Det är ett pyttelitet steg i att minska stressen kring att ständigt bli nådd, det fungerar. Jag älskar sociala medier i alla dess former Facebook, Twitter, Bloggar och så har vi mail, snigelpost, mobiltelefon och många andra sätt att få tag på en person. Ibland så vill man bara logga ut och ha telefonen på ljudlös, jag missar inget jag tar bara en paus från ständig närvaro. Och det är det bästa jag gjort på länge, testa själva!

En SÅN dag

Idag har livet varit en berg och dalbana med många dalar. Som att jag inte vill göra något, men inte heller göra ingenting. Som att kroppen varit fylld av ett vemod och en likgiltighet. Jag har tvingat mig till en dusch och propra kläder, telefonsamtal och mail. Den konstiga känslan är kvar, men jag känner ändå att jag fått ut något av dagen mer än pyjamas och depp i soffan som fallet kunnat vara. Dagen har varit en liten kamp, men det kan endast göra mig starkare och ge mig lärdom. Och imorgon är en ny dag och ett nytt humör.

Kaoset mot ordningen

Såhär såg mitt vardagsrumsgolv ut i lördags när jag lämnade lägenheten för festligheter. Halva garderoben utspridd över hela golvet. Projekt organisera garderober har sysselsatt mig i helgen. Från att det mest sett ut som en inslängd, skrynklig röra i ett år där tre tröjor föll i huvudet varje gång jag försökte få ut en till att nu vara strikt organiserat. Från två garderober där kläder och annan typ av förvaring har samsats till en garderob med väskor, skor och övrig förvaring till en med fint upphängda och vikta kläder (en garderob är mer i storlek av två och en halv standard garderob, fast upp till taket typ 260cm höga, så där ryms mycket). Plus klädhästen vid fotändan av sängen med klänningar. En påse med kläder ska till Myrornas och tvättberget blev gigantiskt, men så skönt det var igår när det sista blev klart. När det är ordning och städat och organiserat omkring mig så mår jag bättre. Och så är det ju kul att organisera garderoben.

En sån perfekt trött och regnig söndag

Vid lunch mötte jag upp Emma och Karolina för söndagsfika. Eftersom vi skiljdes åt vid fyra på lördagsnatten var vi alla rätt trötta, minst sagt. Vi började på Lite Off med lunch och kaffe och vandrade sedan vidare till Espresso House för mer kaffe och kaka. Så skönt att bara hänga, prata och skratta. Lämna världsnyheterna hemma och diskutera familjer, relationer och gårdagens teckningar. Det var så trevligt att jag inte tog en enda bild att visa upp för er. Några ypperligt spenderade timmar med det bästa tänkbara sällskap.

Norge

Vid de första rapporteringarna igår insåg jag inte allvaret. Desto längre tiden gick, bilder publicerades och vittnen talade förstod jag att det var större än jag någonsin kunna tro. Jag har norska vänner, svenska vänner som bor i Norge och genast föll mina tankar åt deras håll. Jag såg skräckfilm på bio, engagerade ungdomar som vill förbättra för sitt land upplevde en egen skräckfilm. Hela världen står som ett frågetecken. Norge vill inte hämnas likt USA, deras strategi är kärlek och omvårdnad. Norge som är känt för sin konfliktlösning, för sitt fredliga sätt blir utsatt för terrorattack av sina egna. Jag finner inga ord, jag skänker många tankar åt grannlandet och har svårt att greppa allt som hänt. All kärlek och styrka till Norge.

Fredagsbio

Igår var det biodags med dessa två tokar. Julias ögon som skulle vara thriller och skräck var lite av en besvikelse. Efter trailern var jag redo var full paranoia, men så blev det inte. Jag var knappt rädd alls när jag kom hem. Visst bjöd filmen på en hel del rädsla, men även ett dåligt skrivet manus och katastrofalt löjligt slut. Däremot var det filmat väldigt snyggt och handlingen var helt okej även om den hade tjänat på ytterligare djup.