Quasimodo

Allt sittande vid dator de senaste veckorna har satt sina spår. Någonting har typ gått sönder i ryggen eller hamnat i kläm eller möjligen låst sig. Hur som helst kan jag inte luta huvudet bakåt utan att det strålar smärta hela vägen till fingertopparna. Hastiga rörelser med huvudet är ingen bra idé. Efter några misstag så har jag blivit stel som en pinne. Nacke, rygg, axlar… buhuu och stackars mig. Känner mig som Quasimodo, men han har både krona på huvudet och mantel, så ser han väldigt glad ut så så farligt kan det ju inte vara.

Med ett pip i örat

Idag klev jag upp hiskeligt tidigt för ett läkarbesök. I väntrummet satt fullt av, vad som verkade vara nervösa, personer. Det enda som hördes var personalen genom den stängda dörren och andetag. En av tjejerna visslade lite med näsan varje gång hon andades. Igår var det vår i luften, idag höst. Jag var rätt frusen och bortblåst när jag kom hem igen. Kurade upp mig i soffan med datorn, skolböcker och en kopp te. Sen har jag liksom stannat där hela dagen.

Mitt öra gör lite ont, men framförallt så tjuter det. Mest susningar, men så plötsligt tar det kraft och ett högt tjut uppstår. Trots obehag kan jag inte hjälpa att finna det lite lustigt. Jag kan inte påstå att min koncentration har fungerat idag. Jag har sökt ett jobb, fyllt i papper, läst lite i skolboken, läst lite av mina texter, bytt soffan mot köket, disken och muffinsbakning. Många småsaker har jag pillat med, men inget ordentligt. Kan inte säga att jag presterat idag. Är så trött att jag nog tänker bädda ner mig i sängen med en bok alldeles strax. Det måste vara okej halv tio när man börjar bli lite tantig, eller?! Jag har ju sett Antikrundan idag, så då passar en tidig sänggång alldeles utmärkt!