Igår träffade jag min nya sjukgymnast för första gången. Jag hade sedan tidigare dömt ut henne efter bilder på hemsidan, men fick snabbt ändra åsikt. Första besöket varade en timme och det mesta var undersökning för att förstå mina problem. Visade sig vara många problem vilket förklarar allt ont jag har i rygg, nacke, axel och huvud.

Efter alldeles för många år med ont känner jag mig ofta gnällig, som hack i en skiva tjatar jag om ont och stel och öm och trött. Men riktigt så är det inte. Sjukgymnasten berättade att det är vetenskapligt bevisat att personer som haft ont under väldigt lång tid, bl a jag, reagerar mycket snabbare på smärta – även ny smärta. Jag är inte gnälligare än alla som inte har ont, det är bara så att mina smärtreceptorer(?) aldrig vilar och snabbt reagerar på nya smärtor. Hos en icke-ont människa tar det längre tid för att väcka smärtreceptorerna och således har de inte ont lika ofta och på lika många ställen. Allt beror alltså inte på ett måndagsexemplar till kropp. Det är ändå skönt att vila lite i min nya kunskap ett tag. Känns tryggt. Undrar om jag kan få mina smärtreceptorer att sova igen?

En annan sak som är himla bra med min nya sjukgymnast är att hon ritar mina övningar med de sötaste små gubbarna.