Jo, jag och Jessica möttes upp över en bit kött och ett par glas rödvin på T-bone. Så gott och alltid ett nöje att få hänga med Jessica några timmar. På hemvägen hörde vi märkliga ljud, det lät som… en konsert? Vi följde ljuden som studsade fritt mellan husväggarna och hamnade i Folkets Park. Där var det fullt med folk och på Moriskans baksida fann vi bandet som spelade. Det visade sig att det var eldfesten som firades. Vi stannade ett par minuter innan vi fortsatte vår promenad hemåt.

Sjukt dålig bild, men bättre än inget?

Såhär skriver Moriskan om kvällens firande:

Natten mot sista onsdagen före nouruz (nyårsdagen) firar man eldfesten Chaharshanbe suri (”röd onsdag”). Det är sed att äta torkade nötter och bär (s.k. âjil-e moshkelgoshâ) och en varm soppa (ash reshte). Man tänder brasor och hoppar över små eldar samtidigt som man sjunger följande ramsa:
Zardi-ye man az to
Sorkhi-ye to az man!!

I fri tolkning:
Min gula nyans [dvs. min blekhet] ger jag till dig!
Din röda rodnad [dvs. din glöd och värme] får jag tillbaka av dig!

Ramsans mytologiska innebörd är att elden botar sjukdomar. Vördnaden av ljuset och elden spelar stor roll i zoroastrismen. Av den anledningen hoppar inte iranska zoroastrier över elden, utan de sjunger och dansar kring den. Den religiösa bakgrunden till eldfesten är man skall välkomna de avlidnas själar (fravashier) med värme och renhet (jfr Valborg).

En spännande kväll som firas av många malmöbor med musik från Mellanöstern.
Varmt välkomna!

Arrangeras i samarbete med Iransk-Svenska föreningen
www.isfmalmo.se