I fredags var det äntligen dags. Mina otroligt låga förväntningar (det var ju ett gäng gubbar som hade sin storhetstid innan jag lärde jag krypa vi skulle se och hellre ha låga förväntningar än att bli besviken) överträffades hundrafalt. Nationalteaterns rockorkester röjer fortfarande och soundet är sig likt. En toppenkonsert helt enkelt.
”Snart är det dag, nedräkningen har börjat” sa Jessica just som vi promenerade genom kyrkogården på vår kvällspromenad igår. Jaha, tänkte jag, jag är visserligen fyllda 28 men tänker inte dö på många år ännu. Det visade sig att hon menade Nationalteatern. För de ska vi gå och se den 1 juni. Ett gäng gubbar som spelar gamla hits (hoppas jag). De lyssnade vi ihjäl under gymnasietiden och det ska verkligen bli skoj att se dem live!