Nu är jag hemma igen, äntligen! Vet ni hur himla kallt det är ute och hur dåligt klädd jag var? Vart ju hos frissan. Är väldans nöjd. Bilden ger inte alls färgen rättvisa. Två andra frisörer på salongen kom fram och delade med sig av massor med beröm till färgen. Hur mina blåa ögon poppade av det röda håret och de ville veta färgblandning och gud vet icke vad mer de sa…

Röd i håret och blå på magen. Efter frissan styrdes stegen mot sjukhuset, bussen mot sjukhuset dvs.. Med en mage full av blå gegga tittades det på min insida. Jag fick en bra känsla av den läkaren, men man vet aldrig. Nu är jag hungrig! Magen säger kurr kurr, tur maten står i micron och jag snart får hugga in. Nu plingade micron om att maten är serverad!