Jag skiter just nu i allt dravvel om kan själv som vi tjejer tydligen ska hålla på med nuförtiden. Fixade lite här hemma nyss och lade återigen märke till mitt ena sängben som är så snett att man blir rädd för att somna. Det är tur att jag inte ser det så ofta. Tyckte att nu var det dags att göra något åt detta. Undersöka lite, kolla problemet och göra benet rakt igen. Sagt och gjort, jag dök ner på golvet och tänkte att det här kan ju inte vara så himla svårt alls. Ungefär tio sekunder senare hör man mig skrikandes och ser man mig kvidandes på golvet. Jag lyckades på rekordkort tid klämma min arm och sitter nu och tittar på blåmärket som sakta men säkert växer fram. Big failure alltså. Jag behöver en man här hemma, så är det bara. Punkt slut och därmed basta!
Någon gång kanske jag berättar för er vad det är för man jag vill ha här hemma, men just nu bor han i min fantasi och detaljerna finslipas inför det stora avslöjandet. Men för all del, håll utkik. Kanske är just dig jag beskriver…
Nej Sophia, det är inte mig du beskriver.