Förra veckan fick vi besök på jobb. Hans enda ärende var att lämna rabattkuponger. Jag tycker om han väldigt mycket. Ja han med kupongerna. Ett par timmar senare rusade jag och min kollega över torget för att utnyttja första kupongen. Triple cheese. Åh vad ost är gott. Inte för att jag ska till Max idag, nej det får nog bli sallad för att kompensera alla kolhydrater jag tryckt de senaste dagarna.
För en timme sedan blev min mat klar. Jag äter fortfarande. Det var ingen överdriven portion, jag är bara upptagen med datorn. Och så är jag proppmätt, men det sista ska ner. Äter ju frukost och lunch samtidigt och vem vet, kanske är det min middag också. Om jag inte springer ner till Max eller Sibylla och köper överdrivet många mozzarellasticks. Kanske lite grisigt men det är ju såå gott. Och förbi McDonalds för en cheeseburgare eller två vore inte fel. Hm, onyttighets cravings kanske?!
Jag har suttit och småfnissat åt det tantigaste skämtet jag någonsin kommit på. Såhär är det; igår under studentfesten började en finne sakta men säkert uppenbara sig på min haka. Så idag har jag kommit fram till att det måste vara alla ungdomar på festen som fick min finne att gro. Som om ungdomshormoner sprids genom luften likt en sjukdom. Jo, det fnissar jag hysteriskt åt och det är inte ens roligt! Det är förresten tantigt att jag ens kallar dem för ungdomar, herregud hur gammal är jag egentligen? Typ 57? Nej, nu får jag återgå till min riktiga ålder 27; klämma en finne och äta friterad mat från olika snabbmatsrestauranger, kanske att jag går på krogen också, bara för att jag kan.