En längtan och en passion

Idag är det caféjobb som gäller. Och även om det är ett bra jobb som jag trivs med så gav gårdagen mig mersmak av vad som komma skall. Förhoppningsvis. Jag är ännu inte anställd så ni arbetsgivare passa på! Jag är en outnyttjad resurs.

Att igår få stå och prata med en tjej som gör det jag är utbildad till. Åh, det brinner i mig av avund. Få höra om hennes arbetsuppgifter och vardag får nästan allt att blekna i jämförelse. Där är min passion; i strategier, marknadsföring och event. Jag liksom lyfts flera våningar upp bara av tanken att dit ska jag, jag vet att jag kan detta. Hon har arbetat med det i flera år och vi förde ett samtal som om vi vore kollegor.

Var är brevgubben?

Jag väntar på posten och är galet uttråkad. Så fort brevbäraren varit här ska jag köra hem till min gata i stan. Åh, jag har längtat ihjäl mig efter min lägenhet ända sedan igår. Så nu har jag plockat undan efter mig i huset, tömt diskmaskinen, gått ut med soporna och packat mina saker (fast inte smutstvätt, ska ju hit snart igen och slutföra mina husvaktarsysslor och tvätta). Nu fattas bara posten. När posten är intagen ska huset larmas och jag ska till Malmö igen. Jag rycker till vid varenda litet motorljud (brevbäraren kör bil här, sjukt slött), men blir mest besviken. Har redan tittat i brevlådan två gånger idag. Och tiden går ju inte snabbare bara för att jag sitter och väntar heller. Tråååkigt…