Den enkla vägen är inte den bästa vägen

IMG_5761

Det är så enkelt att göra som man brukar. Göra det som är enklast just nu. Speciellt när både humöret och vädret är regnigt och grått. Men det är inte alltid det bästa.

Min kropp och sinne behöver promenader, yoga och meditation. Den behöver koppla från telefoner och datorer för att istället andas, måla, läsa och få vara i nuet. Det har blivit en yogafri vecka för mig. Ett par dagar har jag knappt kommit ut och promenerat ens. Det känns i hela mig. Varken kroppen eller sinnet får någon ro. Jag känner mig tung. Tiotusen tankar far runt i huvudet utan att en enda fastnar. Så idag klev jag ut i mina regntätaste kläder för ett yogapass. Mundfulyoga stod på schemat. Jag hade kunnat stanna där för evigt. Stanna i känslan av att blicka inåt, lyssna på mig själv, låta tankarna skingras och bara känna kroppen.

Det är så lätt att istället lägga sig på soffan, slå på en tv-serie och låta känslorna och tankarna löpa amok (det kan visserligen behövas ibland också). Det är så lätt att fastna i det enkla istället för att göra det som kräver en liten insats men ger så otroligt mycket mer tillbaka. Att hitta balansen mellan vardagen, stressen, det fartfyllda och det lugna, återhämtande är svårt, men den balansen är värd att fightas för.

Eftermiddagen spenderas således med målarblocket, tvättid och jobb, lite senare kliver jag upp på yogamattan igen. Allt för balansen.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *