Jag har säkert berättat om alla mina konstiga rädslor förut, bland annat om min rädsla för saker under vatten. Nu är det så att jag även är rädd för källare och vindar (heter det så i plural?). Redan på väg upp/ner känner jag hur hjärtat bultar snabbare och ilningarna far över ryggen. Obehaget försvinner när jag låser dörren om mig i min trygga lägenhet igen. Så oftast när jag ska upp på vinden tvingar jag någon av mina stackars killar följa med upp.

Idag är jag stoltare än stoltast och självförtroendet är på topp. Både igår och idag har jag alldeles ensam varit på vinden i olika ärenden. Igår var jag livrädd, idag mycket lugnare. Jag har två olika vindsförråd med olika dörrar från trappen. Där jag var igår är det läskigaste av de båda. Fråga mig inte varför, men så är det. Jag är i alla så stolt över mina prestationer att jag var tvungen att berätta för er.