I morse ställde jag inte ens klockan, jag ville ha sovmorgon. Vaknade av ett sms strax innan tio, inte vilket sms som helst utan ett sms från min mäklare. Budgivningen var igång och det högsta budet som ligger just nu är över utgångspris. Jag blev självklart glad i hela kroppen och skuttade ur sängen. En stund senare ringer min ordförande. Den inbjudan jag lagt en arbetsdag på, ska plötsligt göras om. Annan info, annan layout, ytterligare en sida… Med en suck beslutar jag mig för att göra detta på söndag. Jag ringer Alfakassan, eftersom jag inte har fast inkomst och det mesta jag jobbar med är gratis och jag är inskriven som arbetslös så vill jag även ha arbetslöshetsersättning. Inte så enkelt ska jag tala om för er. Efter att i olika omgångar skickat in papper till Alfakassan ville de nu ha komplettering, bland annat vad jag gjorde januari och februari 2004. För jag minns ju verkligen vad jag gjorde för sex år sedan?! Skitbyråkrati.

Mitt glada humör blev genast bittert. Så jag gick ut på en powerwalk, i en timme rann svetten av mig. Väl hemma gjorde jag magövningar från Hell. En timme med bra musik i öronen, solen i ögonen och ångesten som försvinner med svetten. Underbart! Förutom blåsan under foten, den är mindre underbar. Nu ska jag sätta mig på balkongen och jobba med mitt hemliga projekt. Snart kommer ni få reda på vad det är. Mycket snart…

Tänk att Svenska Bibelsällskapet är så moderna. Dagens bibelord rakt in i mobilen. Undrar om det är så Philip fick gårdagens bibelord? Tillhör gårdagens bibelord uppmuntran eller kärlek??

Min smyghjälte är Alex Schulman. Ännu mer efter det att jag bjöd in honom som föreläsare på min konferens i februari 2009. När han på ett så otroligt ödmjukt sätt bemöter mig och de andra studenterna. Hur han berömde den smaklösa skolmaten och var så tacksam för det lilla. Att få lyssna på honom och få äta lunch och föra ett samtal med honom lärde mig mycket om honom och om mig själv. Självklart växte min beundran.

Idag går Dagens Media ut med att Alex Schulman är den nya programledaren för Paradise Hotel. När jag läser detta tror jag först det är ett skämt, min nästa reaktion är att jag måste söka dit. Jag har lite svårt att se min smyghjälte leda Paradise Hotel. Samtidigt är det något med denna udda kombination som attraherar. Ge mig säsongspremiär nu!

Sitter och jobbar. Borde skriva på en hemtenta, men har deadlines till jobb. Jobb jag inte ens får betalt för, i pengar i alla fall. Det märks nu när jag ska resa massa, att jag inte har pengar. Det är inte några nöjesresor till solen vi pratar om, det är åka tåg över halva Sverige på studenter, dop, läkarbesök och så ska jag flytta mitt i allt. Jag får inte ihop det, tiden och pengarna alltså. Inte energin heller för den delen.

Just nu väntar jag på solen. Den har just lyst upp en liten fläck på mitt balkonggolv, om ungefär en halvtimme är det jag som ligger i solen på balkongen med datorn och pluggar. Jag låter nämligen bli att jobba mer idag, vill skicka in min sista hemtenta och flytta till Malmö nu. Just nu känns det som jag bor i två städer och jobbar i en tredje, så kommer det vara i ungefär tre veckor till. Sen ska jag byta adress, på riktigt och bara bo på ett ställe.

Den där jäkla vulkanen har det tjatats om nu i en månad. Likaså oljeutsläppet. Jaa, det är stora naturkatastrofer, men det är också uttjatade katastrofer. Visst ett vulkanutbrott är rätt häftigt, men minns ni i vintras? Då avlöste jordbävningarna varandra. Det var något nytt nästan varje dag. Det var garanterat två katastrofer i veckan. Nu får vi läsa om samma saker i en månad. Nu är det väl ändå dags för Moder Jord att hitta på något nytt. En tsunami, kanske. Det behöver ju inte vara så drastiskt, men tillräckligt för att ta uppmärksamheten från vulkanen och oljan. Jag vill höra nyheter, inte gammelheter.

I morse gjorde jag valet att stänga av väckarklockan och sova lite till. Det hjälpte inte så mycket fortfarande trött, men jag är inte arg på väckarklockan längre. Jag sitter och väntar på att mäklaren ska ringa mig. Hon skulle ringt redan i går efter visningen, men det gjorde hon aldrig. Då skulle hon, förutom att berätta hur visningen gick, berätta om det blir visning idag eller inte. I så fall är det visning igen om två timmar. Är det visning bör jag vara borta och det ska vara lite mer undanplockat. Jag gillar verkligen inte när folk gör som de säger… eller?!

Såklart man gör det som bestämts! Speciellt när det är business, när det gäller vänner och privata saker kan man alltid glömma att ringa osv, utan att någon skada är skedd. Ska skriva mer om det en annan gång. Mänskliga relationer alltså. Finns mycket jag undrar där…

Började morgonen med att ge bort lite blod. Inte frivilligt dock. Det är för att kolla att mina njurar mår bra inför en  konstig röntgenundersökning som är farlig om njurarna inte mår bra. Känns som en bra röntgenundersökning, verkligen… Jag kom i alla fall på mig själv att säga tack. Tack för vad?! Tack för att du sticker in en nål i min kropp? Tack för att du tog massa blod från mig? Jag förstår inte varför jag säger tack till sjuksyrran, när hon endast skapar obehag för mig.

Kanske är mer rätt att hon säger tack till mig. –Tack för att jag får sticka en nål in i dig och tack för att jag ta ditt blod. Jadu, hoppas det bringar dig glädje att sticka folk och ta deras blod.

Förresten, den fläcken lite högre upp på min arm är ett blåmärke, en svart fläck som kom efter lördagens vinglande…

Idag driver jag en liten klagoblogg. Det är helt enkelt inte min dag. Några kanske vet att jag har ledvärk, vilket känns av mer eller mindre varje dag. Idag känns det mer. Jag vill inte ha sympati från er, jag behöver inte att någon daltar med mig. Jag har för flera år sedan accepterat detta. Men vissa dagar, som idag, är allt väldigt jobbigt. Det gör till exempel väldigt ont i mina händer att bara skriva på datorn just nu, så det går lite långsamt. Jag måste använda två händer när jag lyfter saker, för annars tappar jag det jag försöker lyfta. Men tro inte jag blir deppig och ledsen över det, visst skuttar jag inte av glädje, men jag vet att jag kan vakna imorgon nästan helt smärtfri. Idag tänker jag lägga mig i soffan under mitt täcke och äta en påse chips till middag, eller kanske mögelost. Det är inte svårare än så. Imorgon ska jag försöka vara lite nyttigare, men idag ska jag tjocka till mig.

Nämnde jag förresten att tåget hem är en halvtimme försenat…?

Mitt ansikte är ur form. Läppen svullen och utslag lite överallt i huvudet, vi ska ta pressbilder. Kul! Verkligen… Ska jag se ut såhär?! Skämtar Gud med mig idag eller?! Jag lutar mig tillbaks och inväntar att hela ansiktet svullnar upp, det vore verkligen skoj. Och ja, ifall ni undrar så är mitt humör inte alls på topp idag… Nu ska jag äta i hopp om att delar av humöret blir bättre.