Jag är före

Idag vaknade jag kvart över fem. Det är äckligt tidigt, speciellt när klockan inte skulle ringa förrän efter sju. Jag kunde inte somna om utan låg och grubblade rätt länge. Det är en kommentar från lördagens alla deep talk som fastnat i mitt huvud. Det är lätt att säga vissa saker på fyllan, men eftersom jag var nykter minns allt så tydligt. Nu har den kommentaren fastnat i mitt huvud och ligger där och gnisslar så jag inte kan sova.

Den hiskeligt tidiga morgonen har gjort att jag ligger före i schemat. Jag planerar nämligen mina dagar. Vad jag ska göra och när. Nu är jag 90 minuter före i schemat. Och det är nog lika bra för i eftermiddag kommer jag vara så trött att jag inte ens vet vad jag heter. Då är det bra att vara före så jag kan vila utan dåligt samvete.