På väg mot Konsum förut såg jag en kvinna utanför porten stå och titta lite lustigt på huset. När hon såg mig frågade hon om jag kunde låta henne få titta lite i trappen. Eh, okej… Lite weird kanske, men självklart hjälper jag henne. Visade sig att hon var intresserad av att köpa lägenheten bredvid mig till sin son (måste kolla in den sen, ni vet pris, skick och annat som är bra att veta). Trevligt med en ung kille till granne, dock gick han på gymnasiet så han är alldeles för ung för mig. Men den här kvinnan var väldigt snackesjuk. Fick reda på mycket intressant, hon bor på Hammarö, hennes son tränade nån kampsport fem dagar i veckan, hennes mamma gick bort för 1,5 år sedan och då fick hon massa pengar och vill nu köpa en lägenhet till sin son. Hon ville ju få information om huset, föreningen och liknande, men det var mest hon som snackade. Fantastiskt att även främlingar öppnar sig för mig. Borde kanske blivit professionell lyssnare a.k.a psykolog, då hade jag tjänat pengar på att lyssna.