”Journalism’s first obligation is to the truth” och ”Its first loyalty is to citizens” är Bill Kovach och Tom Rosenstiels första två punkter av nio om god journalistik. Dessa två citat skull jag vilja kalla för drömmar. Det är drömmar som aldrig har varit sanna och aldrig kommer bli sanna.
Ser man historiskt så var det propaganda från diverse politiska partier som spreds. Vilket är kvar i dagens media. Alla vet vilken tidning som är blå och vilken som är röd. I dessa tidningar ser man rätt olika innehåll. Många nyheter är lika, men skrivna på helt olika sätt. Så vems sanning är det vi läser om i gammelmedia egentligen? Oavsett vad du läser, var du läser det eller vem som skrivit det, en journalist eller en privatperson så är det fortfarande en människa som står bakom. Det är en människa med åsikter, med chefer, med problem, en människa precis som du och jag. Det finns alltså en sanningsproblematik redan i gammelmedia, den media som många av oss ser som den som skriver sanning.
I den nya median görs det plats för mer åsikter, rykten och hörsägen. Detta är också sanning, den som skriver, skriver sin sanning. Det är i allra högsta grad subjektivt och inte journalistiska texter, men sanning, det är det.
När det gäller lojaliteten mot invånarna är det också något som kan ifrågasättas. Som journalist har du en chef att svara till, en person som driver ett företag, som måste göra vinst. För att skapa så stor vinst som möjligt så krävs försäljning. Vad är det då som säljer? Jo, det är skvaller och skandaler. Skulle samhällsfrågor och politiska frågor pryda löpsedlarna dagligen, skulle antagligen försäljningssiffrorna sjunka. Så var finns lojaliteten hos journalisten?
En nyttjare av ny media, till exempel en bloggare, har ingen chef att svara till. Däremot är kommentarer och antalet läsare viktiga element och det måste finnas en lojalitet till läsarna. En blogg är till en början din egen, du skriver om det du vill, när du vill, men desto större den blir desto mer krävs anpassning till läsarna. Lojalitet är svårt att diskutera då det krävs ömsesidig lojalitet. Läsarna måste vara lojala liksom tidningen. Det är inget som fungerar åt ett håll, det gäller både ny media och gammelmedia.
Den nya tekniken har öppnat dörrarna för fler sanningar, nu är det upp till användarna och läsarna att nyttja tekniken på rätt sätt. Gammelmedia och ny media kompletterar varandra, de konkurrerar inte. Det krävs helt enkelt bara mer av oss läsare.
Jag måste säga att dina tankar verkligen är träffsäkra, håller med dig helt och hållet. Många djupa reflektioner som väcker tankar, bl.a det med tidningars färger. <många tänker att "så där var det förr", men det finns fortfarande ganska tydliga spår av det i dagens upplagor. När en bloggare etablera sig måste det komma nya, häpnadsväckande saker för att hålla intresset uppe. Det är väl lite så kvällstidnignarna också tänker som du själv skriver om att du publicerar mycket skvaller och skandaler. Mycket bra skrivet Sophia!
Intressant poäng med att det alltid finns en människa bakom alla texter, oavsett om denne härstammar från gammelmedia eller från nya, sociala medier. För finns egentligen något som en objektiv journalist? Intressanta synpunkter!
/ Ida
Hej Sophia! Jag gillar dina teorier. Jag tror att vi ser detta problem på ett likvärdigt sätt.
Det här med att bloggförfattarna startar som sina egna – men efter att det växt sig till stora inflytelserika bloggar – blir beroende av att "mätta" läsarnas efterfrågan, tror jag är himla sant!
Ha det gott,
Sanna