Har ni någonsin funderat över hur många människor man egentligen stöter på dagligen? Idag har jag stött på två människor som gjort intryck på mig, men som jag antagligen kommer glömma bort. Det är lite sorgligt om man tänker på det. Alla man möter, växlar några ord med och som sedan försvinner. Jag tänker i alla fall berätta för er om två människor jag mött idag.

Skomakaren som fick mig att skämmas. Jag kom in med mina två par skor. Slitna. Skomakaren tittar på skorna, tittar på mig och säger Du skulle kommit tidigare. Jo, visst vet jag att de var slitna, men inte såå farligt. Han fick mig att skämmas så som bara min morfar kunde. Morfar såg mig röka, tittade på mig, pekade mot mig och sa Skäms! Då skämdes jag. Lika mycket skämdes jag över att jag misshandlat mina skor. Båda skorna behöver klackas OCH sulas om. Det blir en dyr historia. Men skomakaren fick mig att både skämmas och må bra, precis som en morfar. Så tyckte han att jag hade snygga skor också…

Grannen som delade sin tvättid. Gick ner i källaren för att boka tvättid. Då kom kvinnan som tvättade just då. Hon tittade på mig och frågade om jag behövde tvätta idag. Jo, det behövde jag ju, men fanns ingen tid på en vecka typ. Så jag fick använda hennes tvättid. Nemi, Nomi, Nemo nånting hette hon. Jättegullig kvinna. Så nu får jag rena trosor tack vare en snäll granne och slumpen.

Synd bara att jag kommer glömma bort dessa två personer.