Det är få saker under de senaste månaderna som jag längtat efter varenda dag som ett badkar. Tanken på att sjunka ner i ett varmt bad och få värmas hela vägen in i benmärgen. Kanske ha på lite lugn musik i bakgrunden. Ta med en bok ner i badet. Lyxa till det med en ljuvligt doftande badbomb eller varför inte ett glas vin.

De år jag levt med badkar har jag använt det ganska sparsamt om jag ska vara ärlig. Nu är det som om ett skrikande behov av badkar plötsligt har smugit sig fram. Att få ligga i badet och helt slappna av, vara i nuet, njuta och återhämtas har plötsligt blivit ett ouppnåeligt (nästan) begär. En sak är i alla fall säker. Badkar åker högst upp på min mentala kravlista till nästa boende.