Nyss hemma efter en brunch med min bror och hans tjej. Så jäkla mycket mat och så flottigt och så gott. Southern Kitchen hette stället, lagom litet och himla mysigt. Speciellt med den blinde pianisten som spelade, det är känsla. Vidare till en loppis full av skit och vissa roligheter. Kontrasten blev en inredningsbutik med snygga (dyra) möbler, tavlor och lampor. Om jag hade pengar skulle jag nu varit stolt ägare av två svarta sammetsfåtöljer. Ett helvete att hålla rena, men jäklar va tjusiga de va. En tripp till tippen med bror och sedan försöka hitta tillbaka till Kroksbäck. Guidade stackars Johan fel typ fem gånger, tog två varv i en rondell, men till sist lyckades jag hitta rätt. Jaa, det finns alltså en anledning till att jag ska bo i stan och inte ute i ett ghetto. Nu ska jag titta på/sukta efter lägenheter i stan på hemnet, önska mig ett jobb och en flyttbil och njuta av söndagen.