Jag vill sitta i fönsterkarmen, lyssna på stadens ljud, känna sommarnattens svala bris och bara njuta. Jag förvandlas till en osynlig åskådare till stadens skådespel. Deltar passivt i stadens puls. I den högljudda tystnaden vill jag sitta med mina tankar. Känna stadens doft och bara njuta av livet, av ensamheten. Nu ska jag bara hitta det perfekta fönstret.